Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad.Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad.

Denna studie syftar till att beskriva patienters upplevelse av läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende (LARO), även kallad underhållsbehandling. I studien undersöks hur upplevelsen av LARO är och hur den beskrivs utifrån två olika patientgrupper; de patienter med en mindre välfungerande behandling som dagligen går till mottagningen för att ta medicin övervakat och som lämnar urinprov två gånger i veckan, samt de patienter med en välfungerande behandling som går till mottagningen två gånger i veckan för att lämna urinprov men hämtar medicin på apoteket. I uppsatsen har sex patienter intervjuats om hur de upplever LARO. Uppsatsens resultat illustrerar bland annat upplevd brist på delaktighet och empowerment i behandlingen samt vikten av en god relation mellan patienter och personal på LARO-mottagningen. Studiens slutsats är att Patient empowerment bör vara grundstenen i all arbete med omvårdnad och behandling..

Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre.

Bakgrund: Otillräcklig information, att inte bli uppmärksammad, lyssnad på, samt att inte bli sedd som en individ med individuella behov, har visats leda till osäkerhet i interaktionen mellan vårdare och patient samt missnöje med vården. Det är en fördel för sjuksköterskan att ha självkännedom för att kunna skapa ett bekräftande möte. Bekräftelse i ?Jag-Du-mötet? anses vara grunden för allt mänskligt liv. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus, utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

BakgrundDen psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Swedish healthcare is in continuous need of cost savings and efficiency improvements in order to meet the increased demand for care. The theories of lean, developed from the industry, are applied more frequently on healthcare systems to increase effectiveness and reduce waiting times in patient processes. However, some processes seem to be more successful in their lean implementation than others. In this thesis, factors influencing flow efficiency in lean healthcare are examined. Through interviews with the top executive board at Capio St Göran's hospital, data is collected in order to analyze reasons for success.

Every year an avorage of 40 000 Swedes fall ill with different forms of cancer. Chemotheraphy has an effect on the tumour cells as well as the healthy cells in the body, this causes many side effects which can be very problematic for the patient. The study was carried out in order to indicate the care measures that are taken to deal with the side effects i. e stomatit, loss of hair and sickness/vomiting, that are connected with chemotheraphy so that the outpatients will experience a quality of life. The method used was a qualitative interview with six nurses from the South if Sweden, all of whom are working with chemotheraphy patients.