Background: A health damage that has been specifically related to nursing is pressure ulcers. Pressure ulcers are a complication caused by disease, care and treatment and can result in great suffering for the patient. Pressure ulcers can affect people both physically and psychosocially and is experienced, by most patients, as a serious and unnecessary complication of care. Today there are hundreds of identified risk factors for pressure ulcers described that can be divided into patient and care-related risk factors. A successful pressure ulcer prevention and treatment is to reduce or eliminate the underlying causes for the development of pressure ulcers, prevent deterioration and to treat existing ulcers.

Introduction: On the surgical wards in most hospitals in Sweden patients with different surgical needs are cared for. Patients with gastrointestinal conditions are, for example, nurtured alongside patients with urological disorders or patients in need of observation for head trauma. When the nurse, in addition to these patients, have to care for patients with palliative care needs can be perceived as problematic for nurse and patient alike.Purpose: The purpose of this study is to explore nurses' perceptions of care for patients with palliative care needs on an acute surgical ward, based on a person-centered perspective.Method: A focus group interview was conducted with the strategic selection of nurses from two acute surgical wards in a county hospital in western Sweden. The data from the interview were analyzed with qualitative directed, deductive content analysis with person-centered care as a theoretical framework. The theoretical background shows that person-centered care includes partnership, participation and structured documentation.Results: The results of this study show that even a fourth category, organization, emerged and needed to be reported.

Bakgrund: Patienter som ska genomgå elektiva operationer kan uppleva preoperativ oro och ångest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken på att mista kontrollen samt vistelse i okänd miljö. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan då hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling för patienten samt uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker ett omvårdnadsbehov. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska patienters preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad på två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge.Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care.Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative.Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care.

Aims: Patient associations have been around for some time and research has shown that such associations can influence society, politics and how diagnoses are thought of. This study is a comparative analysis of two patient associations in Sweden. The first association called Attention represents people diagnosed with neuropsychiatric disorders such as ADHD. The other association called RSMH represents people diagnosed with mental illness such as depression. The aim of this study is to explore the social and political agenda of these associations and to explain their relation to biological, psychological and social models of explanation.Method and theory: The method used was a qualitative document analysis using documents produced by the associations themselves as well as documents from media and politics.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways.

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts.