Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många Noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för Noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av Noterade respektive oNoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är Noterade eller oNoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i Noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga oNoterade företag. Den främsta skillnaden mellan Noterade och oNoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

I uppsatsen finns ett mönster som visar på att den internationella redovisningsstandarden förorsakat skillnader i tillämpning av säkringsredovisning som kan försvåra jämförbarheten bland företag. Det är de mindre Noterade företagen som i lägst utsträckning tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket kan bero på att dessa företag har svårare att tillämpa en detaljerad och komplex redovisningsstandard som IAS 39..

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av Noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i oNoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av Noterade och oNoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag Noterade på Large Cap och små tillväxt bolag Noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag Noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är Noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag Noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är Noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys.

Syfte: Syftet är att redogöra för hur långt de Noterade företagen har kommit med sitt arbete att konvertera till IAS/IFRS och att identifiera de standarder samt de affärsmässiga konsekvenser som skapar störst omställningsproblem i konverteringsarbetet. Metod: Induktivt tillvägagångssätt med deskriptivt syfte. Kvalitativa intervjuer, kvantitativ enkätundersökning och kvantitativ innehållsanalys. Teoretiska perspektiv: De Noterade företagen befinner sig i en ständig förändringsprocess då redovisningen harmoniseras inom EU. Den 1 januari 2005 ska företagen ha anpassat sig till IAS/IFRS.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger LundinHandledare & Examinator: Fredrik KarlssonBihandledare: Andreas JanssonTitel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag Noterade på StockholmsbörsenBakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag Noterade på Stockholmsbörsen.Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag Noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen Noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk.

Syfte: Syftet är att undersöka vad Noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillämplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. Utifrån detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkätundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar legitimitetsteori, men även rättssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri består av erhållna enkätsvar från företag som är Noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt svar från vår intervju med Övervakningspanelen.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är Noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-Noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke Noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-Noterade bolag.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers Noterade ledaregenskaper samt egenskaper Noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers Noterade ledaregenskaper samt egenskaper Noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers Noterade ledaregenskaper samt egenskaper Noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder räntebeläggas. Detta sker genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag Noterade på Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen. Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande. Genom intervjuer och en undersökning av företagens årsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet av företagen upplöst sina periodiseringsfonder mellan åren 2003 och 2005.