Sök:

Sökresultat:

1013 Uppsatser om Noterade företag - Sida 19 av 68

Oss emellan - en studie om elevers förtroende för lÀrare och hur det kan pÄverkas av social bakgrund.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Kompetent eller upptagen bolagsstyrelse? : Parallella styrelseuppdrags pÄverkan pÄ företagets vÀrde

PÄ senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrÀvande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istÀllet leder till att ledamöterna tar pÄ sig för mÄnga uppdrag för att kunna fullgöra sina Ätaganden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en bolagsstyrelse och bolagets vÀrde för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Implementering av likabehandlingsplanen pÄ en gymnasieskola. Finns viljan, kunnandet och förstÄelsen för styrdokument i skolan.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

?r tv?rsektionell samverkan v?gen att g?? - En fallstudie av ett samverkansarrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet g?llande utrikes f?dda kvinnors etablering p? den svenska arbetsmarknaden

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Revisionsutskott - En empirisk utvÀrdering

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i frÄga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och dÀrmed bidrar till bÀttre corporate governance.

Integrerad rapportering - Ett nytt sÀtt att rapportera

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

IFRS 3 : Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fÄtt för konsekvenser?

FrÄn och med i Är (2005) ska alla noterade koncernföretag tillÀmpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte lÀngre ska skrivas av utan Ärligen nedskrivningstesta. Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fÄtt..

Skillnader i notinformation mellan svenska och hollÀndska bolag

FrÄn och med Är 2005 Àr det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En vÀsentlig skillnad mot tidigare normer Àr att goodwill inte lÀngre skall skrivas av planenligt, istÀllet skall bolagen göra sÄ kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebÀr att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns nÄgon indikation pÄ att en tillgÄng kan ha minskat i vÀrde.Oavsett om det finns nÄgon indikation pÄ en vÀrdeminskning eller ej, skall företaget varje Är göra en prövning om en immateriell tillgÄng med obegrÀnsad nyttjandeperiod har minskat i vÀrde genom att jÀmföra dess redovisade vÀrde med ÄtervinningsvÀrdet.Syftet med min uppsats Àr att undersöka huruvida noterade hollÀndska bolag efterlever kraven som stÀlls frÄn standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jÀmföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Konkursriskanalys av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen : Ett test av Edward I. Altmans Z-scoremodell

Tidigare forskning tyder pÄ att det med relativt stor trÀffsÀkerhet gÄr att förutspÄ en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man dÄ definierat som konkurs och anvÀnt sig av finansiella nyckeltal för att rÀkna fram ett specifikt vÀrde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller lÄg risk för att försÀttas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen pÄ grund av konkurs under Ären 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion Àven kan appliceras med framgÄng pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Modellen som författarna anvÀnt sig av kallas Z-scoremodellen och Àr en modell innehÄllande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

VĂ€gen till e-handel - En fallstudie

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Nedskrivning av koncernmÀssig goodwill under global finansiell kris

Inledning: Sedan i januari 2005 Àr alla bolag som Àr noterade pÄ börsen inom EU skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning i linje med IFRS. KoncernmÀssig goodwill skall inte lÀngre avskrivas enligt plan utan istÀllet bör en nedskrivningsprövning utföras varje Är enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lÄgkonjunktur vi befinner oss i idag, Àr en effekt av en tidigare vÀrldsomspÀnnande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser frÀmst pÄ kapitalmarknaden i USA. PÄ grund av USA:s ledande position inom mÄnga omrÄden har detta satt djupa spÄr i hela omvÀrlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning gjorde vi ett antagande att frÄgan om en eventuell nedskrivning av koncernmÀssig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmÀssig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: VÄrt slutliga urval blev 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Inköpsorganisation och förbÀttringsförslag i ett medelstort tillverkande företag

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Kunskapsöverföring genom repatriater - Hur ett företag tar vara pÄ anstÀlldas kunskap frÄn utlandsuppdrag

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->