De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

Detta examensarbete som Àr utfört under Ätta veckor gjordes Ät företaget YIT, som Àr ett stort företag som erbjuder tjÀnster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete Ät en av deras kunder dÀr vi skulle slutföra/uppdatera ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmÀrkning av var alla centraler och undercentraler finns pÄ situationsritning.Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett..

Borderline personlighetsstörning Àr en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning Àr impulsiva, affektiva och har ett sjÀlvskadande och sjÀlvmordsnÀra beteende. Personer med borderline har sÀrskilt svÄrt med relationer och rÀdslan att bli övergiven och lÀmnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skÀl att anta att personer med borderline har svÄrt med relationer Àven med sina vÄrdare. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vÄrdare inom psykiatrisk vÄrd.

Syftet med uppsatsen Àr att formulera en utvecklingsstrategi för PiteÄ med mÄlet att bli en framgÄngsrik skridskodestination. FrÄgestÀllningen blir sÄledes, hur kan PiteÄ bli en framgÄngsrik skridskodestination? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och för att samla material sÄ utförde vi fem stycken intervjuer och bearbetade relevant litteratur kring destinationsutveckling. Vi arbetade efter en abduktiv ansats som stÄr för en arbetsprocess som gÄr frÄn verklighet till teori, till verklighet och till teori igen genom att pröva formulerade teorier i verkligheten. Resultatet analyserades med förförstÄelse kring upplevelseproduktion och -ekonomi och vi kom fram till slutsatsen att en utvecklingsstrategi för att utveckla PiteÄ som skridskodestination bör innehÄlla arbetssÀtt för att; ?Arbeta med destinationsutvecklingen pÄ en kommunal nivÄ ?Utföra- och tillÀmpa en riskanalys och en beredskapsplan ?BibehÄlla en ekonomiskt, social och miljömÀssigt hÄllbar destination ?Skapa en image för PiteÄ som vinterdestination ?Erbjuda evenemang av god upplevelsekvalitet Vi har kommit fram till att PiteÄ har stora möjligheter att bli en framgÄngsrik skridskodestination, för att Ästadkomma detta krÀvs det att lokalbefolkning, kommun och nÀringsliv samverkar inom destinationen PiteÄ mot ett gemensamt mÄl.

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn?t anything new but the content was presented as the very first of its kind.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en jÀmförande klass- och genusanalys av tvÄ stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de tvÄ serierna och om detta skiljer sig nÄgot serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat Àktenskap och god ekonomi Àr statusbringande medan ett misslyckat Àktenskap istÀllet lÀtt genererar lÄg status..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera kÀnslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess fÀrg och mönster. De processer som anvÀndes vid val av fÀrger och mönster Àr baserade pÄ forskning kring fÀrgteori och fÀrglÀra. Mönstren var Àven baserade pÄ semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju dÀr 17 informanter medverkade. Resultatet pÄvisar att fÀrg och mönster uppfattas pÄ olika sÀtt frÄn individ till individ men att majoriteten av objekten fick kÀnslor associerade till sig.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

De svenska bankernas osÀkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lÄng period. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lÀgga stor fokus pÄ storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus pÄ sig i media. För att förbÀttra trovÀrdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jÀmföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de tvÄ marknaderna inte Àr för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen dÄ kan vara ett resultat av en större samvariation.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jÀmföra hur förÀldrar och stat positioneras gÀllande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de bÄda texterna. Detta sker utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr subjektspositioner Àr ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjÀlp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet Àr hÀmtat frÄn John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning frÀmst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser Àr de stödjande subjektens diskurs vilken Àr den dominerande diskursen i de bÄda texterna och i vilken barnet sjÀlvt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nÀra John Rawls politiska teorier.

Vi har tittat pÄ hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jÀmföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka Àr Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat pÄ de sÀtt pÄ vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de tvÄ filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi anvÀnds för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden lÀggs pÄ. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte Àr tvÄ konkurrerande diskurser.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjÀlp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt sÀrskilda normer. Syftet med arbetet Àr att belysa teknikerna för denna styrning; sÄsom de framtrÀder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar förestÀllningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del bestÄr av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielÀrare verksamma inom skilda Àmnen.