Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrÄn en bildanalys. VÄr avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den vÀsterlÀndska historiekulturen i spelet. I vÄr bildanalys har vi anvÀnt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till Àr att Europa Universalis III till största del anvÀnder sig av historiska markörer och igenkÀnningsprincipen samt att spelet Àr ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den vÀsterlÀndska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare.

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

Med utgÄngspunkt frÄn att det finns en antydan till en berÀttelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det Àr möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berÀttelsers hastighet samt om det Àr möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund anvÀnds datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hÀmtade frÄn ny medieforskning, vars ÀndamÄl Àr att undersöka om vi kan utlÀsa en berÀttelse i Final Fantasy IX..

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hÀnsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgÄr frÄn en taiwanesisk undersökning dÀr attribut har identifierats och undersökts med hjÀlp av grafiska designers. Som grund för ikonförstÄelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell pÄ ikoner. Intervjuer och enkÀter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och mÄlgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade dÀrför svÄrigheter med att rangordna attributen..

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lÀrarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivÄgruppering stÀmmer överens med lÀroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen Àr en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den bestÄr av en diskursanalys av lÀrarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill sÀga lÀroplanen. Analyserna utarbetas med hjÀlp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jÀmföras och dÀrmed utröna om det finns nÄgon kamp mellan de tvÄ diskurserna. Detta tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgÄngspunkterna, vilka Àr tagna frÄn Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

VÀrldsekonomin Àr inne i ett skifte. Det blir svÄrare och svÄrare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhÀlle samtidigt som mÀnniskor söker fylla andra och mjukare behov Àn de rent materialistiska. MÀnniskor söker ett avbrott frÄn vardagen, ett sÀtt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag prÀglar vÀstvÀrlden, vi söker upplevelser.Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhÀllet har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 Ären tagit fart pÄ allvar, vad som en gÄng var en ideell verksamhet Àr numera storföretag. Idrott engagerar och fÄr kÀnslor i svall, ett besök pÄ en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör dÀrmed agera utifrÄn detta.Uppsatsen forskar kring Àmnet upplevelser och kopplar samman det med besöket pÄ en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand.

Syftet med uppsatsen Ă€r att granska utstĂ€llningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgĂ„ngspunkt i ett genustĂ€nkande postkolonialt perspektiv. Med fokus pĂ„ utstĂ€llningensillustrationer och deras bildsprĂ„k, kommer utstĂ€llningens delar och hela berĂ€ttelse att analyserasutifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o FörstĂ€rker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istĂ€llet emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrĂ„n att de ingĂ„r ett bildsprĂ„k. Ett antal frĂ„gor harformulerats utifrĂ„n det teorietiska ramverket. FrĂ„gorna har stĂ€llts till illustrationerna, var för sigoch till utstĂ€llningen i sin helhet, med hjĂ€lp av en teori om visuell semiotik.

ABSTRACTTitel:Compliance i tvÄ storbankers baltiska dotterbolag NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare:Johanna BÀckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien Àr att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utlÀndska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge lÀsaren en ökad förstÄelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot tvÄ banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna Àr tvÄ personer som arbetar inom omrÄdet för studien pÄ varje bank. Den teoretiska referensramen Àr byggd pÄ vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och Àr utgÄngspunkten för analysen.

Det Àr uppenbart att narrativ anvÀnds i spel, inte minst i offline-RPG:n (ORPG:n), dÀr berÀttelserna Àr vad som stÄr i centrum. Samtidigt som dessa Àr ett vÀlkomnatfenomen har de ocksÄ en tendens att passivisera spelaren och pÄverka kÀnslan avfrihet. I hur hög grad de gör detta Àr till viss del subjektivt och dÀrför Àr det av viktvad som motiverar ORPG-spelaren till spelandet. Denna studie har utvecklat tvÄspelprototyper som baseras pÄ motivationerna immersion respektive prestation föratt pÄvisa motivationsgruppernas preferenser. Studien har fokuserat pÄ att ta reda pÄhur stor vikt de bÄda grupperna lÀgger pÄ kÀnslan av frihet, och haft som hypotes attkravet Àr högre hos prestationsmotiverade spelare.

Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hÄllningar av barn mellan 0-12 Är som Àr placerade pÄ institution. Behandlingsassistenterna kommer frÄn tvÄ olika institutioner. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strÀvar efter att förstÄ behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hÄllningar och att titta nÀrmare pÄ hur talet kring hÄllningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa Àr vÀgledande i analysen.

MÄnga mindre företag frÄn mogna marknader vÀljer idag att utvidga sin verksamhet till tillvÀxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillvÀxt som marknaden upplever och dÀrmed öka sin lönsamhet. Ofta hÀnder det att företag stöter pÄ problem nÀr de försöker sÀlja sina produkter pÄ tillvÀxtmarknaden dÄ skillnaderna frÄn mogna marknader Àr stora. De produkter som företag sÀljer pÄ mogna marknader Àr ofta mer tekniskt avancerade Àn de som dominerar pÄ tillvÀxtmarknader och dÀrför ser bÄde utbud och efterfrÄgan annorlunda ut. SÀrskilt företag som pÄ sin hemmamarknad har fokuserat pÄ att sÀlja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan fÄ problem nÀr de gÄr in pÄ en tillvÀxtmarknad dÀr prisnivÄerna Àr lÀgre.Vi ansÄg att detta problem var intressant att undersöka djupare dÄ det gÄr att applicera pÄ mÄnga mindre svenska företag som vÀljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden.