Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn pÄ introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktÀrerna med utgÄngspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktÀrer, representation, stereotyper och hegemoni. För att fÄ en definition pÄ vad det innebÀr att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi pÄ de fiktiva karaktÀrerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktÀr i populÀrkultur framstÀlls dennes introverta personlighetsdrag som nÄgonting negativt. Dessa karaktÀrer saknar ofta karisma och blir trÄkiga och intetsÀgande.

I started this project with the understandning that European hisory has become more important in government documents as a part in a larger European discourse, and that this fact is likely to be reflected in the chools textbooks. Therefore this essay deals with the task of comparing history textbooks over time trying to find changes. Firstly to find out how much space European history is afforded in the textbooks, and secondly how Europe is described and used in the textbooks. In my first task I will use a content analysis and in my second a conceptual analysis. My material consists of eight books and I have three pieces of older educational materials from the years 1949, 1954 and 1962.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..

Studien Prins eller vanlig groda? Àr en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen Àr att studera vad som kÀnnetecknar Prins Daniels talekonst.HuvudfrÄgestÀllningen som besvaras Àr Vad kÀnnetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nÄtts genom att analysera tre tal, i video och text-form.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 dÄ den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om mÀnniskor utan arbete. Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berÀttelser frÄn ett sÄ kallat utanförskapsomrÄde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berÀttelser fram vilkas röst fungerar som motstÄndsberÀttelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berÀttelser bryter upp en stereotyp bild av mÀnniskor i ?utanförskapsomrÄden? som en passiv homogen grupp som stÄr utanför samhÀllet pÄ grund av arbetslöshet.

NÀr en kock komponerar en matrÀtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan matrÀtten tillagas, för att sedan analysera och förstÄ hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie Àr syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillÀmpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, dÀr fyra vetenskapliga artiklar har tillÀmpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det Àr svÄrt att finna en metod att applicera pÄ matfotografi, men om det gÄr att skapa ett sprÄk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.TillÀmpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser Àr komplicerat och forskningen som gjorts Àr inte tillrÀcklig.

Olika författare menar att vÄrt samhÀlle just nu gÄr frÄn att vara ett tjÀnstesamhÀlle till att bli ett upplevelsesamhÀlle. Denna teori bygger pÄ den utveckling av erbjudanden och vÀrdeskapande som hittills skett, frÄn rÄvaror, via varor, till tjÀnster och sedan till upplevelser. DÄ upplevelser efterfrÄgas i allt större utstrÀckning av konsumenter sÄ Àr det intressant att studera problematiken med att förstÄ vad upplevelser Àr och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De tvÄ huvudfrÄgor som behandlas Àr:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan pÄverka?Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, bÄde som fenomen för individen och som erbjudande frÄn företaget, samt att skapa förstÄelse för upplevelsens möjliggörande utifrÄn ett företagsperspektiv.Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sekundÀra litteraturkÀllor studerats för att belysa och diskutera problemomrÄdet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att beskriva den bild av socialen och dessklienter som framstÀlls i tryckt svensk nyhetsmedia. Vi frÄgade oss vilka rollersom finns i den svenska nyhetspressens narrativ om socialen och dess klienter ochhur dessa roller framstÀlls. Vi stÀllde ocksÄ frÄgan om vilka tÀnkbara moraliskateman och bakomliggande vÀrderingar som kan utlÀsas ur narrativet och hur dessaser ut. VÄrt urval har bestÄtt av nio nyhetsartiklar dÀr socialtjÀnsten beskrivits somfelande. Artiklarna hittade vi i mediearkivets databas genom sökorden: ?socialen?och ?socialtjÀnsten?.

TvÄvÀgshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om tvÄ-vÀgshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste Ären, till följd av att dessa lÀnder borde kommit ytterligare en bit pÄ vÀg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen anvÀnder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvÄvÀgshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas ocksÄ andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na Àr skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstÄnd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur.BerÀkningarna av andelen tvÄvÀgshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang.Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det nÄgot att lÀra av deras upplevelsestrategi?Kan Washington Capitals arbetssÀtt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?  Metod: SekundÀrdata i form av tryckta kÀllor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fÀltstudie i Washington D.C. DÀr intervjuade vi personer pÄ Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer pÄ huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta Àr nÄgot som andra kan lÀra av. Washington Capitals arbetar inte utefter nÄgra upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare.

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att vÄra kvinnligaintervjupersoner levt i och lÀmnat ett liv som dominerats av narkotikaanvÀndning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som pÄverkade deras val. Resultat och analys byggde pÄ tresemistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnor frÄn olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade ocksÄ ett genusperspektiv pÄ berÀttelserna för att försöka förstÄintervjupersonernas berÀttelser Àven ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.