ReferatKlimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhÄllanden i norra SverigeJakob InghammarUnder de senaste decennierna har temperaturen i atmosfÀren ökat. En sannolik effekt av detta Àr en förÀndring av förekomst och styrka för de utomtropiska cyklonerna. Deras upptrÀdande spelar en betydande roll för vÀder och klimat över de omrÄden dÀr de förekommer, dÀrför Àr det relevant att undersöka om samvariationer för dem existerar med till exempel snöförhÄllanden och temperaturer. För att utforska detta har lÄgtryck över norra Atlanten och Europa identifierats ur Äteranalysdata (ERA-40) under mÄnaderna oktober-mars för Ären 1960-1999.Denna studie visar pÄ en signifikant ökning av lÄgtrycksförekomst norr om 60°N och ett signifikant avtagande söder om 60°N. För lÄgtryckens styrka pÄvisas en signifikant positiv trend för bÄda dessa omrÄden.

Ordet upplevelse anvÀnds idag av mÄnga företag i olika branscher för att beskriva företagets tjÀnsteutbud. Inom marknadsföring anvÀnds upplevelser för att trÀnga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida eventbyrÄer profilerade inom relationsskapande event marketing anvÀnder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ intervjuer med sju eventbyrÄer. Studien visar att upplevelse som fenomen Àr en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifrÄga om anvÀndningen och beskrivningen av begreppet.

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ ÅrstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med ÅrstafĂ€ltets grönomrĂ„den och blir en knutpunkt som ocksĂ„ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgĂ„ngspunkt Ă€r att berĂ€tta bĂ„de de operaanstĂ€lldas och publikens berĂ€ttelse. Detta görs i projektets tvĂ„ huvudsakliga sektioner..

Att uppleva hopp Àr viktigt för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnan-de. Hopp Àr nödvÀndigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en vÀsentlig kÀlla för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att fÄ ökad förstÄelse för hur mÀnniskor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framtrÀder och förÀndras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stÀrker vÀlbefinnandet och ökar tilltron till livet, att kÀnna sig vÀrdefull, behövd och delaktig, att kunna gÄ vidare i livet och pla-nera för framtiden nÀr livet Àr riktigt svÄrt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förstÄelse om hur mÀnniskor upplever hopp och vad som pÄverkar graden av hopp.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Syfte: Projektets syfte Àr att undersöka vilka bilder som Sportbladet mÄlar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic mÄlas upp av journalisten som i sin tur blir pÄverkad av lÀsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Denna uppsats bygger pÄ en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat tvÄ annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras pÄ kommunikationsteori, fÀrglÀra, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de tvÄ lÀnderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna Àr pÄtagliga. Ikea i Sverige tar ut svÀngarna, lÀmnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

VĂ„rdas pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning och vara allvarligt sjuk Ă€r för mĂ„nga en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som Ă€r frĂ€mmande för patienten. MĂ„nga patienter har pĂ„ grund av lĂ€kemedel och behandling svĂ„rt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvĂ„rdnaden skriva en dagbok över vĂ„rdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att lĂ€sa sin dagbok över vĂ„rdtiden pĂ„ intensivvĂ„rdavdelningen och hur det kan pĂ„verka patientens Ă„terhĂ€mtning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀnniskans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att fÄ hjÀlp genom tron pÄ Gud eller genom inre styrka, att det finns nÄgon som lyssnar och förstÄr, att det finns andra som Àr sjuka pÄ samma sÀtt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. OmvÄrdnadsinterventioner som kan hjÀlpa mÀnniskan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för mÀnniskan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för mÀnniskan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvÀrld. Kunskap, respekt och förstÄelse för mÀnniskan som har en kronisk sjukdom ansÄgs vara en bas för omvÄrdnadsinterventioner..

Alzheimers sjukdom Àr mycket vanligt förekommande sett ur bÄde ett internationellt och nationellt perspektiv. UngefÀr 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vÄrd behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmÀrksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet.

Genom att ta hjÀlp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kÀrnkraft pÄ Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgÄngspunkt i Gabrielsens toposanalys. SÀtt att inrama pÄ och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsÀttande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor Àr överlag mer kÀrnkraftsvÀnligt instÀllda Àn Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar pÄ ledarsidorna, till skillnad frÄn Aftonbladet.SÄvÀl kÀrnkraftskritiker som föresprÄkare kommer till tals pÄ debattsidorna i bÀgge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utstrÀckning Àn redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgÄngspunkt som inte anvÀnds av nÄgon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, Àr det faktum att samhÀllet Àr energiberoende i sÄ stor utstrÀckning som det Àr.

Denna rapport Àr en del i mitt examensarbete för att animera vad som hÀnder i en jÀstcell nÀr den utsÀtts för salt. MÀlardalens Högskola deltar i ett EU-finansierat forskningsarbete kallat QUASI-projektet. Det Àr ett projekt som pÄgÄr mellan olika högskolor i Europa. Projektet forskar i biokemiska processer pÄ cellnivÄ. Animationen Àr tÀnkt att hjÀlpa lÀrare och studenter att förstÄ Àmnet bÀttre..

Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.