NÀr en patient drabbas av en total hjÀrninfarkt och blir aktuell för organdonation stÀlls det höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvÄrdssjuksköterskor oroas av att vÄrda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes nÀrstÄende. Syftet var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att stödja nÀrstÄende till patienter med total hjÀrninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehÄllsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom tvÄ huvudkategorier, NÀrstÄendes behov och IntensivvÄrdssjuksköterskans förmÄga att ge stöd. IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse pÄverkades i hög grad av hur nÀrstÄende reagerade pÄ situationen gÀllande organdonationsprocessen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Akutmottagningar Àr en plats med hög omsÀttning av patienter och kan mÄnga gÄnger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vÄrdas pÄ en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att kÀnna sig trygg och omhÀndertagen av kompetent personal; att kÀnna sig misstrodd, ifrÄgasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, kÀnsla av ensamhet och förlust av integritet; och att kÀnna sig som i ett mörker pÄ grund av bristande information. MÄnga patienters upplevelse av akutmottagningar Àr att det Àr av dÄlig kvalité. En viktig komponent för mÄnga patienter Àr information och om de fÄr information upplever de att det blir lÀttare att vÀnta.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Kinas ekonomi och befolkning vÀxer och urbaniseringen ökar. MÀnniskorna i landet konsumerar varor och tjÀnster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utstrÀckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushÄlls inkomst och sammansÀttning pÄverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara pÄ syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansÀttning bidrog till bÄde ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in dÄ hushÄllets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet lÄg i direkt anknytning till hur hushÄllets ekonomi sÄg ut. FamiljesammansÀttningen spelade in dÄ antal medlemmar, nÀrvaro av barn eller Àldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.HushÄllets inkomst och sammansÀttning har enskilt och i samverkan en stor pÄverkan pÄ FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushÄll..

En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .

I denna kandidatuppsats undersöks berÀttelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna i tidningen bidrar till att uppnÄ tidningens publicistiska mÄlsÀttning. I det ingÄr det underordnade syftet att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna bidrar till att skapa identifikation hos lÀsarna. Materialet bestÄr av sex stycken berÀttelser som Àr tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berÀttelser handlar om hemlösa mÀnniskor som sjÀlva Àr försÀljare av tidningen. Uppsatsen bygger pÄ teorier om vad en berÀttelse Àr, berÀttelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Att vÄrdas pÄ sjukhus kan vara en svÄr upplevelse för mÄnga Àldre mÀnni- skor, men kan Àven upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelse av att vÄrdas pÄ sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande Àr avgörande för att upprÀtthÄlla vÀrdigheten: Samtal och infor-mation medför en kÀnsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen pÄverkas av omvÄrdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och vÀrdighet och miljön speglar omvÄrdnadskvalitén. VÄrdpersonalens bemötande och attityder Àr avgörande för Àldre mÀnniskors vÀlbefinnande.

This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  journalist Nils Bohman (1902-1943).  The authors of the nine short stories are Jonas Bili?nas, Vincas Kr?v?-Mickevi?ius, Antanas ?ukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petron?l? Orintait?.The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present.The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation?A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940.An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached..

Bakgrund: I dagens samhÀlle blir varumÀrken och de vÀrden de representerar allt viktigare dÀr varumÀrken i mÄnga fall frÀmst ska leverera en upplevelse. MÄnga företag har idag ett flertal produkter inom samma produktkategori för att pÄ sÄ sÀtt tÀcka sÄ stor del av marknaden som möjligt. Med detta följer problemet att sÀrskilja produkterna/varumÀrkena frÄn varandra. Syfte: VÄrt syfte Àr att tydliggöra och beskriva vilka aspekter och problem som bör uppmÀrksammas och beaktas nÀr ett företag tillÀmpar en multibranding- strategi bestÄende av likartade produkter. Genomförande: För att besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn insamlad relevant litteratur pÄ omrÄdet.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrÄn feministisk teoribildning. Analysen utgÄr ifrÄn Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa stÀlls vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovÀrdighet..

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.