HjÀrt- kÀrlsjukdomarna Àr idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjÀrtinfarkt Àr den mest förekommande. Rökning Àr en av de stora riskfaktorerna och risken att Äterinsjukna kan halveras efter ett Är om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes.

Avsikten med detta arbete har varit att fĂ„ ökad kunskap om hur Ă„tta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har ocksĂ„ beskrivit elevernas sjĂ€lvbild. Även elevernas upplevelse av att gĂ„ i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vĂ„rdnadshavare har gett sin syn pĂ„ sina barns skolgĂ„ng har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn pĂ„ tillvaron i skolan Ă€r samstĂ€mmig med vĂ„rdnadshavarnas..

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.

SAMMANFATTNINGHot och vÄld mot myndighetsutövande handlÀggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhÀlle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handlÀggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien Àr att studera myndighetsutövande handlÀggares förestÀllning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta pÄverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av 8 handlÀggare frÄn SocialtjÀnsten och FörsÀkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att anvÀnda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byrÄkrati utifrÄn grÀsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om mÀnnsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handlÀggarnas upplevelse och förestÀllningar inte riktigt överensstÀmmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. HandlÀggarna tycker att medias bild Àr uppförstorad och anser att hotfulla situationer Àr förhÄllandevis ovanliga. Resultatet visar ocksÄ att handlÀggarna tÀnker mycket pÄ sitt bemötande gentemot klienterna..

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framstÀllningen av moderskap i förÀldratidningar. Studien Àr kopplad till teorier om senmodernitet och anvÀnder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhÀlleligt existerande diskurser i materialet. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i förÀldratidningar? Denna besvaras med hjÀlp av tre delfrÄgestÀllningar:- Hur framstÀlls relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna pÄ i relationen?- Hur framstÀlls mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framstÀlls mammans relation med omvÀrlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri Àr Vi förÀldrar, FörÀldrar och barn samt Mama. Materialet har lÀsts med delfrÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.

Stroke Àr den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per Är. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv Àr stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsÀttning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsÀttning efter stroke pÄverkar patienters förmÄga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar pÄ patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begrÀnsning av kroppskontroll medför Àven en förÀndrad relation till kroppen.

Detta projekt har haft som mÄl att utveckla produktdisplayer för anvÀndning i butiker i syfte att exponera produkter som smycken, solglasögon eller liknande. Projektet Àr utfört som ett examensarbete vid MÀlardalens Högskola inom produktutveckling med inriktning formgivning.Bakgrunden till projektet Àr att företaget X-ponent vill utforska en ny marknad. Det vill sÀga konsumentmarknaden istÀllet för sin vanliga inriktning pÄ industri. X-ponent har fÄtt förfrÄgningar om produktdisplayer av mindre tillverkare av smycken och sÀljer idag en enkel variant till dessa.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram tre koncept pÄ produktdisplayer ett med ett eget anvÀndningsomrÄde; en vÀggdisplay, för att kunna anvÀndas vid vÀgg; en golv display, för anvÀndning pÄ golvet i butiken; och en bordsdisplay, att kunna stÀlla pÄ bord eller disk. Displayens syfte skulle vara att exponera produkten och locka folk att köpa varför konsument psykologi och marknadsföring i butik studerades.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillÀmpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjÀlper klÀttrare att minnas moment frÄn topprepskursen.Svenska klÀtterförbundet vill utforma ett material med information om klÀttringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klÀttrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att pÄminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgÀngligt men Àr inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrÄn teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av Ätta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrÄn designförslaget..

Varje Är diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked vÀcker blandade kÀnslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svÄrt besked kan leda till en förÀndrad livssituation och kan Àven ses som början pÄ en lÄng och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad pÄ 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och dÀrmed öka sjuksköterskans förstÄelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom Àmnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.