Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

SjÀlvskadebeteende innebÀr ett upprepat och ett impulsivt beteende dÀr individen skadar sig sjÀlv. Handlingens syfte Àr inte att dö utan att lindra psykisk smÀrta. MÀnniskor uttrycker sitt lidande pÄ olika sÀtt, ofta rÀcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vÄrt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av sjÀlvskada utförs oftast i syfte att dÀmpa Ängest och befria sig frÄn svÄra kÀnslor. VÄrt syfte med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda patienter som sjÀlvskadar utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns nÄgra skillnader i hur mÀn och kvinnor i dialys upplever de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och kÀnslor i samband med lidande, förlust av frihet, begrÀnsningar samt förÀndrade relationer. Det gick inte att urskilja nÄgra skillnader i mÀns och kvinnors upplevelse av de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Resultatet kan anvÀndas till att möta dessa patienter med en ökad förstÄelse och kunskap om deras situation..

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor Àr en sedvÀnja som strÀcker sig tusentals Är tillbaka i tiden. Det berÀknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i vÀrlden som genomgÄtt könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna Àr bosatta i Europa. Könsstympning Àr inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga sÄ vÀl som lÄngsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrÄn sina hemlÀnder till Europa, vilket leder till nya och obekanta vÄrdsituationer.

Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Bakgrund: LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv pÄverkas negativt av smÀrtan. Det finns en korrelation mellan lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa som till exempel nedstÀmdhet, oro och Ängest. Med ett biopsykosocialt synsÀtt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering Àr fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förvÀntningar patienter med lÄngvarig smÀrta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet Àr en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts för att beskriva patienters tankar och förvÀntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rÀdsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen pÄ allvar upplevs ocksÄ som viktiga faktorer.

BÄde nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta lÀnder. Sjukdomsdebuten kryper allt lÀgre ned i Äldrarna och krÀver att individen utför en adekvat egenvÄrd för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvÄrden vid typ 2 diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig pÄverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvÄrd: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vÄrdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förstÄelse och Upplevelsen av att hantera sina kÀnslor.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

SammanfattningKonsumtion och ekonomi Àr omrÄden som pÄ olika sÀtt pÄverkar mÀnniskors liv. Forskning visar att vÀrderingar, identiteter och idéer grundas pÄ konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som Àr ett kunskapsomrÄde inom Àmnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var Àven intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan tvÄ skolor bland elever i Ärskurs nio som skiljer sig Ät vad gÀller upptagningsomrÄde och skolans geografiska lÀge. 153 enkÀter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010).

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framstÀlls i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktÀrer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor Àr mÄlet att nÄ fram till ett stÀllningstagande kring hur kvinnorna framstÀlls i dessa. Förhoppningen Àr ocksÄ att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berÀttarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta pÄverkar framstÀllningen av kvinnorna. I analysen anvÀnds ocksÄ ett feministiskt perspektiv.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohÀlsa. Det Àr ett folkhÀlsoproblem som kostar samhÀllet stora pengar varje Är. Fysisk aktivitet pÄ recept Àr en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Sambandet mellan upplevelsen av hÀlsa och fysisk aktivitet pÄ recept behöver klarlÀggas tydligare. Syftet med arbetet Àr att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet pÄ recept och hur det pÄverkar patientens hÀlsa.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förvÀntas att vara en lÀnk mellan samtliga instanser i vÄrdkedjan i en organisation dÀr omorganiseringar sker och arbetsvillkor Àndras. Stress Àr ett inbyggt fenomen i vÄrdarbetet och Àr precis som hÀlsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hÀlsan för att inte vÄrden av andra ska Àventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsÀttning för detta Àr dock att organisation, ledning och arbetsplats Àr utformad sÄ att det Àr möjligt för sjuksköterskan att upprÀtthÄlla hÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstÄ hur den pÄverkar den egna hÀlsanMetod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt.