Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr idag den fjÀrde största dödsorsaken i Europa och USA och förvÀntas bli den tredje största. KOL Àr en lÄngsam progressiv sjukdom som karakteriseras av kronisk luftvÀgsobstruktion och behandlingen Àr frÀmst symtomatisk. Den minskade funktionsförmÄgan gör att patientens livsvÀrld krymper. I sjuksköterskans profession ingÄr att ha förmÄgan att tillvarata det friska hos patienten och genom ett holistiskt synsÀtt tillgodose patienters basala och specifika omvÄrdnadsbehov ur samtliga dimensioner. Syftet med studien var att belysa forskning som beskriver pÄ vilket sÀtt sjuksköterskor med omvÄrdnad kan frÀmja hÀlsa och vÀlbefinnande hos patienter med KOL.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. FrÄn ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan gÄr i linje med hans resonemang. MotstÄndaren Àr inte lÀngre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte upptrÀder pÄ ett militÀrt traditionellt sÀtt. Numera Àr andra entiteter Àn plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillÀmpa vÄld som problemlösning i deras vardag utifrÄn dessa killars egna förstÄelse för sina vÄldshandlingar. För att ge en ökad förstÄelse för detta har en narrativ intervjumetod anvÀnts med livsberÀttelser som utgÄngspunkt. För att belysa detta Àmne har vi anvÀnt oss av maktlöshetsteorin dÀr bemÀstring av vanmakt ingÄr. VÄra resultat visar pÄ att dessa unga mÀn sökte att genom vÄldshandlingar bemÀstra sin vardag genom att skaffa sig position inom gÀnget och ett rykte om att vara farlig. Att förestÀllningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rÀdsla hos andra och hur detta tillsammans med bemÀstring blev en motivator för vÄldet.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient pÄverkar upplevelsen av vÄrd. Upplevelsen av vÄrden Àr sÄledes en betydelsefull komponent för patienten och dess hÀlsotillstÄnd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhÄllande som pÄverkar manliga patienters upplevelse av vÄrd. Teoretisk ram för arbetet Àr Madeleine Leiningers Transkulturell omvÄrdnad och dÄ frÀmst hennes sunrise modell som inspirerat författarna bÄde betrÀffande enkÀtframstÀllan, analys och tolkning av materialet. Metoden Àr en empirisk studie som behandlar sexton enkÀtsvar frÄn onkologisk klinik i SkÄne.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska sjÀlvframstÀllningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa pÄ olika strategier, att i fotografiska sjÀlvportrÀtt anvÀnda sig sjÀlv som motiv. Uppsatsen fokuserar dÀrmed pÄ tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnÀrer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer.Uppsatsens teoretiska grund bygger pÄ identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt pÄ att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion..

Migrationsverket har kritiserats hÄrt för att inte ha tillrÀcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrÄgor, eftersom mÀnniskor nekats uppehÄllstillstÄnd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. MÀnniskor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella lÀggning som skÀl, eftersom det inte klassats som tillrÀcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgÄ frÄn en heteronormativ diskurs som Àr diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhÀlleliga normer som pÄverkar hur mÀnniskor behandlas. Med hjÀlp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillrÀcklig smÀrtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde, OmvÄrdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smÀrta och har en nyckelposition nÀr det gÀller att bedöma patienters smÀrta samt utvÀrdera smÀrtbehandlingen.

Denna undersökning syftar till att kartlÀgga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den pÄverkar det konstnÀrliga innehÄllet hos kulturverksamheterna som Àr verksamma inom kommunen. Detta Àr en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign dÀr primÀrdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som pÄ nÄgot sÀtt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjÀnstemÀn och verksamhetschefer pÄ kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, MÄngkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som anvÀnts verkar med bakgrund till de reformativa förÀndringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, dÀr kultur och ekonomi nÀrmar sig varandra allt mer. UtifrÄn institutionaliserade idéer skapas en vÀxelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

West Nile Fever and West Nile Encephalitis are caused by the flavivirus West Nile Virus (WNV). West Nile Virus is now a dangerous threat for horses, birds and humans.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.