This paper is made on behalf of Statistics and Research Åland, ÅSUB. The aim is to explain the turnover for companies in Åland, with appropriate variables. The main study variables are variables that consist of the Swedish and Finnish activity indices. The study variables also include variables which consist of tourists from Sweden and Finland and the introduction of the Euro in Finland. The data used is from the period January 1996 to June 2008.Different regression models for the turnover are tried and explanatory variables are selected by use of stepwise regression, backward elemination and forward selection. The final model includes activity indices for Sweden and Finland, the introduction of the Euro, tourists from Finland and an autoregressive component of order one .

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvÄrdnad i hemmet. Till analysen har anvÀnts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjÀlplös och skuldtyngd men ÀndÄ se arbetet meningsfullt, att vara öppen och Àrlig, att planera och prioritera tiden ger en kÀnsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tÀnkbar omvÄrdnadsintervention i palliativ omvÄrdnad Àr att sjuksköterskan fÄr kontinuerlig yrkesmÀssig vÀgledning för att vÀxa i sin yrkesroll och kunna fortsÀtta att ge god omvÄrdnad till patienter och deras nÀrstÄende i livets slut.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vÄrdas inom den somatiska slutenvÄrden har smÀrta och underbehandlad smÀrta Àr Äterkommande bland dem. Sjuksköterskor Àr genom sin roll i omvÄrdnaden och som administratörer av lÀkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smÀrta. Det finns omfattande forskning inom smÀrta och smÀrtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta Àr ett eftersatt forskningsomrÄde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta inom den somatiska slutenvÄrden.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvÄrden. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framgÄr tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smÀrta och dess ursprung, Den komplexa smÀrtbedömningen och smÀrtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smÀrta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smÀrta samt frÄnvaro av reflektion hos vÄrdpersonalen skapar underbehandlad smÀrta onödigt vÄrdlidande och etiska dilemman inom vÄrden. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbÀttra patienters upplevelse av vÄrd och minska förekomsten av underbehandlad smÀrta..

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Den hÀr studien bygger pÄ fem informanter pÄ Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hÀstar. Minnet mÄste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva sÄ mÄnga aspekter och detaljer som de kom ihÄg utifrÄn upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrÄn följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hÀsten, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hÀlsa, för att fÄ en djupare kunskap kring dessa omrÄden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett vÀldigt nÀra samspel med hÀsten, dÀr förtroende och glÀdje Àr viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser pÄ hÀsten som en vÀn eller partner och strÀvar efter att utveckla relationen dem emellan. NÀr allt fungerar kan ryttaren fÄ en upplevelse av att bli ett med hÀsten och uppleva en kÀnsla av motstÄndslöshet.

Hur har framstÀllningen av Bondbruden och James Bond förÀndrats sedan 1965? PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuell förÀndrad syn pÄ maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av det populÀrkulturella fenomenet James Bond undersöka framstÀllningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tÀnkas ha förÀndrats de senaste femtio Ären. Med hjÀlp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm frÄn mitten av 60-talet och en frÄn mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjÀlp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ?klassiska? manliga och kvinnliga karaktÀrsdrag och egenskaper.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

Bioenergi i LuleÄ AB Àr idag en av Sveriges större tillverkare av trÀpellets och den svenska marknadens efterfrÄga Àr god och vÀntas öka de kommande Ären. PÄ senare Är har Àven den europeiska marknaden börjat röra pÄ sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte Àr att estimera efterfrÄgan pÄ trÀpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i LuleÄ AB Àr möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrÄgemodell anvÀnts och estimerats utifrÄn ett paneldataset. Med hjÀlp av prisuppgifter pÄ trÀpellets och alternativa energikÀllor för 2002-2005 skattas efterfrÄgan för trÀpellets för 19 europeiska lÀnder.

Den hÀr uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar pÄ webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart Är 2008, dÄ Tyskland var ett av de lÀnder som gav mest pengar till de stödlÄn som EU utfÀrdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, frÀmst dÄ Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gÀller beslutsfattanden i EU-frÄgor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

Att vid 18 Ärs Älder tvingas ansvara för sina handlingar Àr för mÄnga ett stort steg, inte minst dÄ en del av ansvaret Àr ekonomi. Ungdomarna vÀnder sig ofta till förÀldrarna med frÄgor, men var ska de vÀnda sig nÀr förÀldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lÀgre ner i Äldrarna med sin marknadsföring för att fÄnga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande Àr det mÄnga frÄgetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar frÄn banken. En undersökning genomfördes med en enkÀtundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna kÀnner att banker Àr alldeles för avlÀgsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lÀttare vÀnder sig till banken vid frÄgor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frÄgor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket pÄ en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillÄter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, vÄren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man dÀr kÀmpar om att definiera, och vilka betydelser som Àr relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehÄll undersöks, och frÄgan om vilka sociala konsekvenser det förmodas fÄ stÀlls.            Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod anvÀnds det diskursanalytiska angreppssÀttet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hÀmtade frÄn tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden.

Jag följde under ett par mÄnader ett antal elever och studenter i ett projekt som pÄgick under hösten 2007. UtifrÄn en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger pÄ en Foucaultsk förstÄelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video dÀr dokumentationens form och innehÄll bestÀmdes av den som blev dokumenterad: tvÄ av tio elever och tvÄ av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolÄngt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvÀrdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som anvÀnts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svÄr att förankra hos deltagarna och ansatsen att lÄta dem styra över materialet blev svÄrare att förverkliga Àn jag förestÀllt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler Àn fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta anvÀnde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att lÄna in argument frÄn utanpÄliggande diskurser, frÀmst frÄn skolans vÀrld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstÄnd genom bland annat arbetsvÀgran..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjÀrtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var mÀn och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var frÄn nio mÄnader till 20 Är. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd. VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs. Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen. MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.