AbstractTitle: A union, a collaboration and a currency crisis- a quantitative study of the media coverage of the euro crisis within the European Union in Spanish and Swedish newspapers.The purpose of this study was to see whether Sweden and Spain ?s differences in media climates and relations to the euro crisis would affect how the story was portrayed from a narrative perspective. Did the coverage differ between the two countries and who got to comment on the situation in the media were two of the questions I strived to answer. I also wanted to see how the coverage reflected on the situation that the euro crisis has created.In this study I used a number of theories that I based my research on. The main theories I focused on was about different media systems and Sweden and Spain ?s relation to the euro crisis.

Studiens resultat visar pÄ att Entré inte helt och hÄllet bidrar till en upplevelse för kunderna och dÀrför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen Àr inte tillrÀckligt intressant, butiksmixen inte tillrÀckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att fÄ uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare Àr ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat pÄ grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen pÄ grund av dess storlek men inte lÄngt lÀngre Àn aspekter som Àven övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden dÄ de flesta konkurrerande bara byggs om, och Àven byggs till.

Organisationers engagemang i Corporate social responsibility (CSR) Àr betydelsefullt för dess intressentgrupper. För att undersöka vilken inverkan arbete med CSR har pÄ intressenterna har vi valt att fokusera pÄ anstÀllda, och hur deras identifiering pÄverkas av organisationers arbete med CSR. Detta Àr ocksÄ studiens syfte som vidare Àven behandlar vilka av CSR-aspekterna ekonomi, etik och filantropi som Àr vÀsentliga för anstÀllda. FrÄgestÀllningarna som studien besvarar Àr följande: Hur pÄverkas de anstÀlldas identifiering med organisationen av uppfattningen om dess arbete med CSR? Vilka specifika CSR-aspekter influerar en anstÀllds identifiering med en organisation?För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes en kvantitativ metod bestÄende av en webbaserad enkÀtundersökning.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, VÄrterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga tvÄ vetenskapliga radioprogrammens berÀttarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stÄtt i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat pÄ rÀtt sÀtt. DÀrför Àr det vÀldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap gÄr till vÀga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen Àr det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra Àr det amerikanska Radiolab. De Àr alltsÄ producerade i helt olika lÀnder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav tvÄ handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i mÀnniskors vardag.

Att kÀnna hopp nÀr en nÀrstÄende Àr sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp pÄverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en kÀnsla av hopp, Relationer med andra mÀnniskor ger hopp och Hopp Àr under stÀndig förÀndring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att nÀrstÄende kÀnde hopp, men att information inte alltid gavs ut rÀtt eller att det uteblev helt..

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhÄller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfÀren i en butik? Vad Àr det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och tvÄ fokusgrupper.Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som pÄverkar konsumentens shoppingupplevelse. De omrÄden som tas upp i teorin Àr upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.Slutsatser: Slutsatser som kan dras, Àr att den interiöra miljön pÄverkar konsumenternas upplevelse av atmosfÀren i en butik. Detta Àr nÄgonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors livssituation lÄngsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som Àr utsatta för vÄld i nÀra relation Àr ekonomiskt vÄld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gÀllande mÀns ekonomiska vÄld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nÀra relationer dÀr det förekommer vÄld. I studien har en kvalitativ metod anvÀnds. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta informanter pÄ sex verksamheter intervjuades.

This bachelor thesis investigates the discourses on violence among pupils in a school environment. The overall aim is to gain knowledge on how it is researched, interpreted and understood. The methods employed are genealogical analysis, discourse analysis and intersectional analysis. The analyzed texts consist of research reports, articles, dissertations and government authority guidelines. The theoretical framework drawn upon is post modernistic theory, social constructivism and intersectional theory.

Finns det ett samband mellan den individuella sjÀlvkÀnslan och den kollektiva sjÀlvkÀnslan? Har kön och studieinriktning betydelse för sjÀlvkÀnsla, sÄvÀl som den individuella som den kollektiva? Studien Àr gjord som en kvantitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter, bestÄende av Som Jag Ser Mig SjÀlv (Irhammar & Birgerstam) som mÀter sjÀlvkÀnsla pÄ individnivÄ med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mÀter den kollektiva sjÀlvkÀnslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frÄgor, medan det andra innehöll 16 frÄgor. Totalt deltog 60 försökspersoner hÀmtade frÄn ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i tvÄ samhÀllsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som prÀglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förstÄelse för entreprenörskap inom kulturella nÀringar i allmÀnhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har anvÀnts, eftersom jag tolkat berÀttelser och skapat mening utifrÄn dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som anvÀnts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrÄn bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsÀttningarna för konstutstÀllares verksamhet pÄ marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag lÄtit bland andra Stenström (2008), Mangset och RÞyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys anvÀnts frÄn Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet pÄ individuell nivÄ.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berÀttade om uppstartsprocessen, det vill sÀga resan frÄn den första tanken pÄ en konsthall till dagslÀget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrÄn Gartner (1985) och jag ser nÀrmre pÄ individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vÀnner, att vÀlja glÀdje och förÀndra synen pÄ livet, att göra det som Àr meningsfullt, att vara oberoende och bestÀmma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vÀnner och att ha nÄgot meningsfullt att göra viktigt för mÀnniskor i studien. MÀnniskor ville Àven uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrÀmja hÀlsa hos mÀnniskor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor Àr det mycket viktigt att veta vad de som unika mÀnniskor upplever vara hÀlsa dÄ denna upplevelse Àr högst individuell.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgÄngen och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, sÄvÀl yrkesmÀssigt som i andra avseenden pÄ det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att GymnasiesÀrskolans syfte Àr brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. SkolgÄngen skall ocksÄ ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande yrkesliv?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande privatliv och fritid?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgÄng i gymnasiesÀrskolan för minst tio Är sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer.