VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten. VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.

This survey is a theoretical analysis concerning didactics of literature, in which I problematize what Martha C. Nussbaum describes as ?narrative imagination?. By using postcolonial theory, more specific: Gayatri Spivaks essay ?Can the Subaltern Speak?? and her theoretical formula ?a leap into the other?s sea?, I try to answer the following question: Can ?narrative imagination? be understood as a manifistation or concretisation of ?a leap into the other?s sea??The answer that is given concerning my general question is simply: No.

Syftet Àr att öka förstÄelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hÀmtats frÄn frÀmst tvÄ omrÄden, det semiotiska perspektivet: betydelselÀra och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vÄrt arbete Àr frÀmst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvÀrde nÀr de utsÀtts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer Àr kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Burman Anders. Sanningen utgÄr frÄn Europa? ? En analys av tvÄ lÀroböcker i historia med utgÄngspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och SamhÀlle, Historievetenskap och lÀrande, LÀrarexamen 270 hp, Malmö LÀrarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka eventuell eurocentrism i det sprÄk som anvÀnds i gymnasielÀroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lÀrobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgÄr frÄn kritisk lingvistisk textanalys av tvÄ olika lÀroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

Bakgrunden till denna undersökning Àr den vÀxande ASP-marknaden samt sÀkerhetsproblematiken som finns i en ASP-lösning.Syftet Àr att utreda de sÀkerhetsaspekter som bör beaktas vid en Application Service Provider (ASP)-lösning. Olika aspekter har samlats in dels frÄn litteraturen och dels med hjÀlp av intervjuer. En uppdelning har gjorts med avseende pÄ mÄl, hot och kontroll. De mÄl som först och frÀmst behandlas Àr de som berör integritet, konfidentialitet och tillgÀnglighet. De hot som tas upp och som delvis Àr specifika för en ASP-lösning Àr ASP-företagets ekonomi och personal samt kommunikationskanalen mellan ASP-företag och ASP-kund.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt. Samtliga artiklar som analyserades kom frÄn vÀstvÀrlden. Analysen resulterade i 5 kategorier som svarar mot syftet: Att stÀndigt kÀmpa mot fetman och kÀnna maktlöshet, Att hantera kÀnslor med hjÀlp av mat och vara beroende, Att kÀnna sig misslyckad och skamsen över sin kropp, Att kÀnna sig förödmjukad och trakasserad och Att stöd ökar sjÀlvförtroendet och minskar ensamhet. Författarna diskuterar likheter och olikheter i resultatet i litteraturstudien mot andra grupper, sÄsom mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom, mÀnniskor som lever med handikapp och kvinnor med alkoholberoende. TÀnkbara omvÄrdnadsinterventioner i mötet med kvinnor med övervikt ges för att tydliggöra vikten av individuellt bemötande..

Pappans nÀrvaro under förlossning har ökat de senaste Ären. Vid förlossning förvÀntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. MÄnga mÀn Àr inte beredda pÄ att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att fÄ fram pappors upplevelse anvÀndes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Med utgÄngspunkt för tre forskningsomrÄden: semiotik, pragmatik och kognition, har det gjorts ett försök i att belysa om sprÄket och bilden har skilda roller i den moderna TV-reklamen. Ett noga urval av dagens TV-reklamfilmer anvÀndes som underlag för den empiriska undersökningen undersökningen. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna testades reklamfilmerna ur tvÄ kognitiva aspekter: kognition och affekt. Resultatet som framkom i undersökningen ligger som grund för en diskussion huruvida det gÄr att tala om skilda roller för sprÄket och bilden..

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensÀtts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid vad gÀller skapandet och framstÀllandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgÄngspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i mÄnga fall bidrar till ett vidmakthÄllande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förÀndring mellan de bÄda kalendrarna dÄ den senast sÀnda ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

Titel: GenusframstÀllningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte Àr att faststÀlla huruvida Ätta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrÄgor och utmanar avsnitten i sÄ fall de rÄdande genusdiskurserna.Metod: Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Ätta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen Àr en kritisk diskursanalys med utgÄng frÄn Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats Àr att Star Trek-serierna berör genusfrÄgor i olika utstrÀckning beroende pÄ vilket Ärtal avsnitten Àr frÄn. Det konstateras ocksÄ att viktiga genusÀmnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende pÄ olika omstÀndigheter saknas ofta ett djup i framstÀllningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhÄllanden..

Syfte:              Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har mÄlet att vara lÀrande, för att se pÄ vilket sÀtt man skapar mening och vilka strategier man anvÀnder för att göra programmen intressanta. MÄlet Àr att identifiera olika metoder och reflektera över pÄ vilket sÀtt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrÄn filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program anvÀnder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken mÄlgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Varje Är bidrar mörkret till att nÀstan varannan person i norra Europa mÄr sÀmre. Det slÄr oftast till i november och varar tills det blir ljusare i mars. Vissa Àr kÀnsligare för mörkret Àn andra och drabbas av Seasonal Affective Syndrome, SAD. Orsaker och behandlingsmetoder till SAD tas upp i den hÀr artikelserien om vinterdepression..

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Sedan Kol- och stÄlunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har sÄvÀl antalet politikomrÄden som antalet medlemslÀnder ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU bestÄr sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemslÀnder och fler lÀnder Àr intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar Àr det faktum att de flesta lÀnder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gÀllande Turkiets eventuella medlemskap dÀr religionsfrÄgan har stÄtt i fokus. Samtidigt stÄr det i sÄvÀl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska lÀnder.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och förstÄ argumentationen pÄinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frÄgorna vilka argument för och emot ordet pappa som Äterfinnsoch vilka diskurser om förÀldraskap och faderskap som framtrÀder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fÀltet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrÄn begreppen heteronormativitet och sprÄketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrÄdar publicerade 2007-2011 pÄ fem subforum för regnbÄgsfamiljeroch frivilligt ensamstÄende mammor pÄ sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primÀrt som en socialt nÀrvarande förÀlder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebÀr att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna Äterfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstÄende,heteronormativ omvÀrld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsförÀldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur förÀldrar bör berÀtta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I bÄda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.