Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar pÄ sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr data insamlades med hjÀlp av nio intervjuer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nÀra anslutning till intervjutillfÀllet. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) dÀr tre kategorier och Ätta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde pÄverkas av olika aspekter i bÄde positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, dÀribland personliga erfarenheter samt att ta hjÀlp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll bÄde i vilket blodprovstagningssÀtt som valdes och i blodprovstagningens utgÄng.

Syftet med uppsatsen Àr att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier Àr relevanta. Syftet Àr Àven att undersöka karaktÀren hos gÀstens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna Àven gjort upplevelsen meningsfull för gÀsten. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en deduktiv ansats har vi med hjÀlp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll PiteÄ och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, dÄ detta Àr subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull upplevelse.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.

Arbetets syfte Àr att beskriva och förstÄ vad fem stycken framgÄngsrika svenska klÀdskapare sjÀlva uttrycker som avgörande för sin framgÄng. Med framgÄng menas i arbetet framgÄng ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgÄngspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste Ärsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klÀdskaparna sjÀlva uttrycker vara avgörande för sin framgÄng.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjÀrtinfarkt skapar mycket Ängest och oro och patienter som drabbas Àr dÀrför i stort behov av information. VÄrdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjÀrtinfarkt upplever information frÄn sjuksköterskor kan kvaliteten pÄ informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjÀrtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr Ätta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Internationella uppdrag Àr en utmanande upplevelse för de individer som Äker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriÀrcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgÄr frÄn en narrativ analys och metod, dÀr intervjuer anvÀnts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berÀttelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat pÄ ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förÀndras, kulturellt eller professionellt, eller bÄde professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förÀndrats.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Vi lĂ€ser idag allt mer tidningar pĂ„ Internet och det har lĂ€nge diskuterats om det papperslösa samhĂ€llet. MĂ„nga studier har gjorts inom Ă€mnet och inriktar sig pĂ„ lĂ€sbarhet, anvĂ€ndbarhet och andra faktorer som spelar in vid lĂ€sning bĂ„de pĂ„ papper och webb för att försöka utröna om det gĂ„r att ersĂ€ttas digitalt. Men ingen studie inriktar sig pĂ„ att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gon skillnad i upplevelse mellan att lĂ€sa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i sĂ„ fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen dĂ€r de fick lĂ€sa bĂ„de ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina kĂ€nslor.

Uppsatsen anvÀnder postkolonial teori för att analysera och jÀmföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll pÄ dessa tvÄ filmer av frÀmst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; Àr mer svÄrtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företrÀder Japan sig sjÀlv, medan amerikaner företrÀder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka om mediefenomenet PĂ€r Ströms jĂ€mstĂ€lldistiska diskurser gĂ„r att förstĂ„, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhĂ„ller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av tvĂ„ böcker skrivna av PĂ€r Ström. Det teoretiska ramverket som tillĂ€mpas i analysen Ă€r diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

SammanfattningI organisationers kommunikation Àr massmedier en av flera viktiga kanaler för att nÄ ut till mÀnniskor. En organisations image, den bild som mÀnniskor skapar sig av en organisation, kommer i mÄnga fall frÄn medierna. Men att fÄ tillgÄng till publicitet i medierna Àr inte sjÀlvklart. Det finns en intressemotsÀttning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strÀvan att ge en positiv bild av sig sjÀlva. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka mediebilderna av tvÄ organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda pÄ i vilken grad de sjÀlva, genom pressmeddelanden pÄverkat vad som skrivs om dem.

Bakgrunden till denna studie Àr den massiva samhÀllssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. ForskningsfÀltet visar dock pÄ en problematik som hÀrleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstÄnd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebÀr. Den dominerande tendensen att fokusera pÄ den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter fÄr numera konkurrens och idag efterfrÄgas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien Àr att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förstÄelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhÀllet ger mÀnniskor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och dÀrmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhÄllningssÀtt. PÄ grund av detta sÄ valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer.

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.