Uppsatsen undersöker hur en religiös förestĂ€llningsvĂ€rld framstĂ€lls och vill övertyga i den moderna berĂ€ttelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berĂ€ttelse frĂ„n 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgĂ„r frĂ„n ett narrativt perspektiv dĂ€r handling, karaktĂ€rer och miljö Ă€r viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vĂ€ndpunkter ? som utgör undervisningen om förestĂ€llningsvĂ€rlden.

Abstract Detta Àr en undersökning av diskursiva förÀndringar i lÀromedel. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrobokstexten i historielÀromedel har förÀndrats under de senaste decennierna. FrÄgestÀllning: Hur har diskursen kring framstÀllningen av socialismen förÀndrats i historielÀromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen Àr hÀmtade dels frÄn Staffan Selanders LÀrobokskunskap frÄn 1988 och dels frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en lÀromedelsanalys. Vad som undersöks Àr dÀrför de tre omrÄdena urval, stil och förklaringar.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svÄrbeskrivbar eller oanalyserad kÀnsla. Trots sin svÄrbeskrivbarhet Àr upplevelse inget nytt eller ouppmÀrksammat. Redan pÄ 1970-talet skrevs det om hur mÀnniskans behov skulle gÄ frÄn det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag Àr upplevelse ett vÀl anvÀnt ord, speciellt inom marknadskommunikation dÀr flera kommunikationsbyrÄer idag sÀger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilket vÀrde byrÄer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

Till Sverige har det idag frÄn utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohÀlsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I FolkhÀlsorapport 2009 uppmÀrksammas att barn som adopteras frÄn lÀnder utanför Europa vÄrdas tvÄ till tre gÄnger sÄ ofta pÄ sjukhus under ungdomsÄren pÄ grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. NÀr det handlar om hÀlsa hos adopterade Àr det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebÀr att vara adopterad. Internationellt adopterade individer vÀxer ofta upp i familjer med bÀttre socioekonomiska förhÄllanden, Àn den genomsnittliga ungdomen i Sverige.

Arbetet Àr en studie om hur sju högstadielÀrare i SkÄne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning pÄ historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det Àr intressant att studera lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt dÄ de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. LÀrare, kursplan och lÀroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frÄgan kring hur lÀrare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mÄngkulturella klassrummet. NÀr elever med en icke europeisk historiekultur inte fÄr sin historia ÄskÄdliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen ocksÄ stÀlla frÄgan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrÄn en livsberÀttelse, hÀr Àven kallat narrativ, undersöka hur man kan förstÄ mekanismerna runt sjÀlvbild-sjÀlvkÀnsla-sjÀlvförtroende i relation till sÄngundervisning, ur ett sÄngsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sÄngpedagog mÄnga gÄnger mött elever med, enligt min uppfattning, god sÄngförmÄga kombinerat med en oförtjÀnt lÄg sjÀlvbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har anvÀnt Àr narrativ metod, en kvalitativ metod dÀr man genom djupintervju, tar del av ? och Àr som intervjuare Àven medskapare av ? en mÀnniskas livsberÀttelse. LivberÀttelsen ger oss mÀnniskors egna tolkningar av oss sjÀlva och Àr samtidigt sociala konstruktioner.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berÀttelser om processen av att lÀmnaen kriminell livsstil. Syftet var Àven att belysa hur samhÀllets könsnormer har pÄverkatinformanternas handlingar och förhÄllningssÀtt. Studien grundades i en livsberÀttelse-ansats.Resultat och analys baserades pÄ fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lÀmnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberÀttelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhÀllets könsnormer pÄverkade informanternas förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna undersökning Àr att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framstÀllningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framtrÀdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhÀllet med fokus pÄ diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

In classic academic social studies of East Europe, terms as Communism and Post-Communism are commonly used to describe the main characteristics of this geographically imagined area. This paper makes a not so frequently seen attempt to apply Post Colonial Theory for the same field. With start point in Post Colonial theoretical writers, the author wants to find a East European Post Colonial version for the internal Europe which will supply tools for a discourse analysis of the European mind map divided into West and East. The material consists of interviews with three Swedish and three Czech officials, all working with European politics in their country's Ministry of Foreign Affairs. The analysis is carried out with inspiration of Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes Discourse theory.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framstÀlls i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktÀrer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor Àr mÄlet att nÄ fram till ett stÀllningstagande kring hur kvinnorna framstÀlls i dessa. Förhoppningen Àr ocksÄ att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berÀttarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta pÄverkar framstÀllningen av kvinnorna. I analysen anvÀnds ocksÄ ett feministiskt perspektiv.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Titel: KlimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhĂ€llsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„ fall hur klimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig Ă„t. Vi undersöker ocksĂ„ om klimatrapporteringarna Ă€r uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om nĂ„got ansvar utkrĂ€vs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig sĂ€kerhet eller osĂ€kerhet gentemot klimatförĂ€ndringarna. UtifrĂ„n dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna Ă€r relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r, ansvarsutkrĂ€vande, vetenskaplig sĂ€kerhet och osĂ€kerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet anvĂ€nde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivĂ„erna. Vi har analyserat 8 artiklar frĂ„n New York Times och 9 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA stĂ„r mot varandra i klimathanteringen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.