Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.

Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Om vÀrlden till följd av klimatförÀndringarna blir mycket varmare kommer förutsÀttningarna för hur vi planerar stÀder, infrastruktur och jordbruk helt att vÀndas upp och ner. De delar av vÀrlden som idag stÄr för vÀrldens livsmedelsproduktion kommer vid bara nÄgra graders förÀndring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förÀndringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förÀndrade klimatzoner helt kommer att rita om vÀrldskartan. i Skandinavien Àr det dÄ troligt att vi behöver bygga samhÀllen och stÀder för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i vÀrlden. Om hundra Är mÄste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.VÄrt samhÀlle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

MÀnniskor ger mening Ät sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhÀlle har vuxit fram pÄ grund av mÀnniskans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihÄllande effekt Àn bara en upplevelse som sÄdan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, vÀxer fram dÀr företag kan iscensÀtta minnesvÀrda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. MÀnniskor vill ha meningsfulla upplevelser bÄde pÄ fritiden och pÄ jobbet, det stÀller krav pÄ att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hÀnga med i utvecklingen dÄ shopping Àr en populÀr fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie vid LuleÄs centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och Äsikter om deras gallerior, och utifrÄn det dra slutsatser om centrumgalleriorna Àr anpassade efter upplevelsesamhÀllets krav pÄ meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: FastighetsÀgarna Göteborg Första Regionen.Syfte: VÄrt syfte Àr att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur mÀnniskor som pÄ olika sÀtt har erfarenhet av Eriksberg upplever omrÄdet dÀr.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: VÄra resultat visar att Eriksberg Àr ett omrÄde som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt ocksÄ som en form av segregation, dÄ endast vissa har rÄd att bo dÀr. De visar Àven att arkitekturen spelar en roll för mÀnniskors upplevelse av trygghet, bland annat att de kÀnner sig mer trygga med ökad belysning..

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Den hÀr uppsatsen Àr avsedd till att sÀtta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet Àr att undersöka vilka berÀttelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, dÀr Sonja Foss analysmodell Àr central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras Àr: plats, karaktÀrer, berÀttare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner Àr  relevanta att undersöka dÄ narrativ syftar till att pÄverka en publik till att tro pÄ den slutsats som finns i berÀttelsen eller till att förstÀrka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske Àven till att förÀndra ett perspektiv hos publiken.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat nĂ€rma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvĂ€rdig medlem i förhĂ„llande till de övriga medlemslĂ€nderna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera Ă„r av kritik, uteslutande och förnekande frĂ„n EU: s hĂ„ll beslöts det att Turkiet fĂ„r frĂ„n och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets vĂ€g mot Europa har varit allt annat Ă€n rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsĂ€ttningar frĂ„n europeiskt hĂ„ll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spĂ„r genom historien fram till idag.

Syftet med uppsatsen Àr att hitta och analysera argumenten som anvÀndes i debatten angÄende den regionala försöksverksamheten i Sverige samt undersöka deras validitet rent rationellt. Den har Àven som syfte att hitta och jÀmföra argumenten i debatten om SkÄne som region och VÀstra Götaland som region. I bakgrunden redovisas begreppet region och Àven hur de regionala frÄgorna vÀxte fram i Sverige och SkÄne. Teorin som anvÀnds för att undersöka om argumentationen Àr rationell Àr modellen The Rational Actor. Undersökningen bygger pÄ en argumentationsanalys dÀr argumenten Àr strukturerade i Pro- respektive Contra-argument.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten. HÀr presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och Àven olika typer av socialpsykologiska perspektiv pÄ sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssÀttet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog Àven den sin utgÄngspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.