Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

I den hÀr uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrÄn sex rikstÀckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjÀlp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berÀttelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen Àr den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och vÀst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina Àr förvÄnansvÀrt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en lÄngsamt förÀndrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vÀndpunkt ? dÀr landet gÄr frÄn att betraktas som ett GrÀnsland till ett Europaland.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) Àr en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden Àr 3-5 Är. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig pÄ olika sÀtt, vÀlbefinnande Àr en unik upplevelse och högst individuell. En vÄrdrelation mellan en patient med denna diagnos och vÄrdpersonalen bör ges utrymme och prÀglas utav patientens önskemÄl. En ökad förstÄelse gentemot dessa patienters upplevelse Àr centralt och av stor betydelse för vÄrdrelationen.

The purpose of this Masters-thesis is to examine the impact of identity politics on (a) Turkey's foreign policy towards Europe and the EU, and (b) Europe's/EU's political attitude towards Turkey, and what implications this may have on a possibly future Turkish membership in the EU. It is a more interpreting thesis than it is an explaining one. The examination shows that Turkey has considered Europe as a political model, while Europe has used the muslime Turkey as a threat to determine its own identity. The negotiations between EU and Turkey this autumn will have great impact on the identity of both sites. If the EU accepted Turkey as a member, the union could gain a chance to spread democracy to the islamic world and thereby earn global respect.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillvÀxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet Àr inte miljömÀssigt hÄllbart pÄ grund av ökande koldioxidutslÀpp, trÀngsel och överbelastning av den infrastruktur som pÄverkas av ökande godstransporter. För ett hÄllbart transportsystem krÀvs stora och lÄngsiktiga ÄtgÀrder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar samt hindrar utveckling av hÄllbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som pÄverkar val av transportsÀtt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hÄllbara transporter av gods.

Detta arbete genomfördes under 10 veckor vÄrterminen 2009 pÄ Bigso Box AB i Nybro,ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder somIKEA.Bigso vill ha hjÀlp med att undersöka materialflödet och de lagernivÄer företaget besitteri sin producerande fabrik i Litauen. FrÀmsta mÄlet med arbetet var att minskakapitalbindning i fÀrdiga produkter samt pÄ halvfabrikat i fabriken. DÄ Bigsos störstakund IKEA stÀller extremt höga krav pÄ leveranstider och företaget ibland hamnar eftermed ordrar önskar Bigso Àven att genom en större kontroll av materialflödet och genomatt hÄlla rÀtt lagernivÄer Àven komma till rÀtta med detta problem..

Studien handlar om unga vuxnas skuldsÀttning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 Är. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandlÀggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas instÀllning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjÀlpa dem. Studiens empiri bygger pÄ data frÄn sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjÀlp av tematisk analys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Forskning visar att samhÀllet efterfrÄgar att förskolan ska hÄlla en hög kvalitet och utifrÄn lÀroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete dÀr barnens utveckling och lÀrande följs upp. Forskning visar Àven att kvalitetsbegreppet Àr komplext och uppfattas olika beroende pÄ perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte Àr att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och förÀldrar samt hur de förhÄller sig till begreppet. Studien belyses utifrÄn en diskursanalytisk forskningsansats dÀr det insamlade materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frÄgeformulÀr med nio förÀldrar.Resultatet visar att tvÄ samexisterade diskurser framtrÀder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, dÀr barnen och förÀldrarnas trygghet, glÀdje och vÀlbefinnande Àr i fokus. 2) LÀrande diskurs, dÀr barnens lÀrprocesser mÀts i förhÄllande till lÀroplanen.Slutsatsen utifrÄn resultatet visar att det Àr viktigt att skapa en förskola för barnen och dÀrmed utgÄ frÄn barnens perspektiv pÄ verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

UtgÄngspunkten för denna studie Àr att arbete och studier Àr och förblir en stor del av mÀnniskors identitet. Idag Àr arbetslösheten bland unga hög och inte alla vÀljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi Àmnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstÄs utifrÄn rÄdande diskurser i dagens senmoderna samhÀlle. FrÄgorna denna studie har för avsikt att besvara Àr: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer pÄverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstÄs utifrÄn det senmoderna samhÀllet och rÄdande diskurser? Metoden Àr kvalitativ i form av livsberÀttelseintervjuer av Ätta unga vuxna i Äldrarna 20-29 Är som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Sömnstörningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen sjÀlv kan göra för att förbÀttra sin sömn, med sÄ kallad egenvÄrd. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas blir Internet, för alla Äldersgrupper, en allt viktigare kÀlla för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvÄrd vid sömnbesvÀr framstÀlls för allmÀnheten pÄ olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa fÄr för lÀsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvÄrd vid sömnstörningar.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förstÄelse om sjÀlvhjÀlp pÄ Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberÀttelser som Äterfinns pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien Àr av kvalitativ art och individens handlande och sjÀlvupplevda verklighet har stÄtt i fokus. Teorin som applicerats i studien Àr det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgÄngspunkter: symboler, borttrÀngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen Àr tematiserad enligt studiens tre frÄgestÀllningar.

Drawing on a broad theoretical framework that includes theories about globalisation and honourculture, this thesis aim is to demonstrate that globalisation and honourculture, constitute a conceptual network, i.e a structural relational matrix in which concepts are embedded. Being part of conceptual network, these concepts are related to each other ontologically. The idea of conceptual network, and the thesis as a whole, draw upon what has been called ?relational perspective?This study aims to show the impact of globalisation on honourculture. The study shows the importance of narrative in the construction of discursive boundaries.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..