Sök:

Sökresultat:

281 Uppsatser om Norska historieböcker - Sida 19 av 19

Oklarhetsregeln : En analys av dess tillÀmpning inom försÀkringsrÀtten

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning Àr att försöka faststÀlla vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid faststÀllandet av den gemensamma partsviljan Àr hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. FörsÀkringsgivaren har enskilt utformat försÀkringsavtalet sÄ nÄgon gemensam partsvilja kan i dessa fall sÀllan faststÀllas.DÄ det inte kan faststÀllas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingÄende, sÄ ska avtalet tolkas med utgÄngspunkt i avtalets lydelse. Det vill sÀga hur en utomstÄende part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara anvÀnda i sin allmÀnna rÀttsliga betydelse.

System med "Pop-up"-munstycken för helikopterplattform pÄ korvett.

Denna slutrapport Àr resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benÀmnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform pÄ korvett?. Uppdraget har bestÄtt i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primÀra funktion Àr slÀckning av petroliumbrÀnder (helikopterolycka) pÄ ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundÀra funktion bestÄr i att vattenbegjuta (sk.

System med "Pop-up"-munstycken för helikopterplattform pÄ korvett.

Denna slutrapport Àr resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benÀmnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform pÄ korvett?. Uppdraget har bestÄtt i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primÀra funktion Àr slÀckning av petroliumbrÀnder (helikopterolycka) pÄ ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundÀra funktion bestÄr i att vattenbegjuta (sk. wash-down) stelthfartyget, för att minska dess IR-signatur och för anvÀndning vid NBC-sanering (Nuclear, Biological and Chemical).

Bortom betraktandet - att tillgÀngliggöra en interaktiv naturupplevelse : en gestaltningsundersökning genom exemplet Tyresta nationalpark och naturreservat

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

STRAFFRÄTTSLIG PLIKT ATT BISTÅ NÖDSTÄLLD : En analys med huvudfokus pĂ„ Norges lagstadgade plikt att bistĂ„ nödstĂ€lld samt pĂ„ Sveriges reglering angĂ„ende medhjĂ€lp till sjĂ€lvmord

SAMMANFATTNING Sverige har Ànnu ingen straffrÀttslig plikt att bistÄ nödstÀlld som en del andra nordiska lÀnder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begÀrts att eventuella följder vid ett införande av en sÄdan plikt skall utredas. Plikten Àr uppsatsens huvudÀmne och det Àmnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lÀmnats om införande av plikt att bistÄ nödstÀlld. Kritik handlar om att det Àr straffritt att se pÄ utan att ingripa dÄ andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gÄng efterföljts av avslag.

Vidareutveckling av skrotfallsprognos : pÄ Sapa Heat Transfer AB

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) Àr en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som Àgs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion bÄde i Sverige (FinspÄng) och i Kina (Shanghai). Företaget Àr en vÀrldsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som anvÀnds i olika typer av vÀrmevÀxlare, frÀmst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmÀltning, varm- och kallvalsning samt skÀrning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och ÄteranvÀnds som rÄvara i företagets omsmÀltverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa berÀkningar görs istÀllet med hjÀlp av Excel.

Differentiell GPS-mÀtning av punkter i skog

Skogsbruket pÄ det norska VÀstlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjÀlpmedel för bland annat vÀgbyggnad och planlÀggning. GPS Àr ett satellitbaserat navigationssystem som förvÀntas ha goda förutsÀttningar för att underlÀtta dessa verksamheter. DÄ GPS-signalerna pÄverkas av hindrande topografi och vegetation Àr förhÄllandena pÄ VÀstlandet, med stor höjdvariation och tÀt skog, mycket svÄra. Följdaktligen Àr det angelÀget att fÄ en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar resultatet, hur tillförlitlig en berÀknad GPS-koordinat kan förvÀntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) pÄ förhand, (2) i fÀlt och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en berÀknad GPS-koordinat.

KOMMUNIKATIONEN PÅ BOSTADSMARKNADEN : - Kundens möjlighet att göra ett miljövĂ€nligt bostadsköp

Det Àr idag uppenbart att miljön mÄste skyddas för att kunna sÀkerstÀlla en god livskvalitet Àven för kommande generationer. I samband med dessa frÄgor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hÀnföras till den betydande miljöpÄverkan industrin har pÄ samhÀllsutvecklingen idag. Byggsektorn, ocksÄ kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvÀndningen i Europa och den nordiska marknaden. Det Àr dÀrmed tydligt att byggindustrin har en signifikant pÄverkan pÄ individers livskvalitet och miljö, varför det Àr av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kÀnnedom utgör de frÀmsta pÄverkande faktorerna till den gröna revolutionen.

UnderhÄll av Ofotenbanan: jÀmförelse i kostnadsbesparande syfte mellan tvÄ alternativa tillvÀgagÄngssÀtt

Malmbanan utgör den viktiga transportlÀnken mellan gruvindustrin i Kiruna och hamnen i Narvik. Genom detta transportstrÄk kan gruvindustrin nÄ sina kunder ute pÄ vÀrldsmarknaden. Gruvorna i Kiruna har sedan första vÀrldskriget utvecklats till att bli en av Sveriges viktigaste inkomstkÀllor inom basindustrin. För Norges del utgör Ofotenbanan, som Àr namnet pÄ strÀckan som löper genom Norge, den enda möjliga transportlÀnken mellan Nordnorges viktiga fisktransporter till Oslo via tÄg. FisktÄgen körs frÄn Nordnorge över pÄ Malmbanan in i Sverige för att sedan köras vidare till Oslo.

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

<- FöregÄende sida