Som ett slutmoment i Samhällsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för Samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun beläget i Norrbottens län. Examensarbetet går ut på att undersöka föroreningsrisker från enskilda avlopp som tyvärr många gånger har bristfällig rening jämfört med kommunalt vatten och avloppshantering. Området i fråga ligger i Rörbäck, nordost om Luleå där Kalix kommun är huvudman för dricksvattentäkten i området, men där Luleå kommun står som ägare av marken runt omkring vattentäkten och brunnsområdet. Skärpta regler från EU och vattendirektivet skapar behov av åtgärdsprogram för att säkra upp att vattenkvalitén upprätthålls och risker som förknippas med avlopp i bästa fall elimineras. En svarsenkät har tidigare skickats ut till fastighetsägarna med en förfrågan om deras enskilda avloppssystem.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Den här rapporten bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nya, individbaserade läkemedelsregister, som är avsett att användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik. Registret innehåller uppgifter om läkemedel och andra varor som expedierats mot recept sedan 1 juli 2005. Registret innehåller personnummer, tillsammans med uppgifter om patientens kön, ålder och folkbokföringsort. Syftet med det här arbetet var att analysera läkemedelskonsumtionen hos de äldsta läkemedelsanvändarna (65-74 år samt 75+) i Norrbottens län år 2006. Vilka var de största läkemedelsgrupperna? Skilde sig läkemedelsanvändningen bland äldre i Norrbotten från den bland äldre i riket som helhet, och vilka var i så fall de största skillnaderna? Hur skilde sig läkemedelsanvändningen åt bland norrbottniska kvinnor och män? I vilken grad förekom polyfarmaci bland de äldsta norrbottningarna? Studien var deskriptiv och baserades på redan insamlade registerdata.

Sammanfattning Ensilerat vallfoder är ett av de absolut viktigaste fodermedlen för att förmå korna att producera en stor mängd högkvalitativ mjölk. En hake är dock att ensilaget ska vara av god kvalitet och med bästa möjliga näringsvärde, samtidigt som man även vill ha volymmängder. För att få detta gäller det att skörda vid rätt tidpunkt, vilket kan vara svårt att veta när det infaller. Till detta finns ett hjälpmedel som kallas skördetidsprognos. Detta går ut på att man klipper prover i vallen upp till tre gånger innan första skörden för att analysera gräset och därigenom kunna avgöra när bästa tiden är för att skörda för att få den mest optimala kombinationen av mängd och näringsvärde. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bra hjälpmedel jordbrukare i norra Sverige tycker att skördetidsprognosen är för att få en ökad kvalitet på ensilaget, samt att jämföra variationen i näringsvärde och mängd biomassa inom och mellan olika fält.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot andra ägoslag, bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av småimpediment Gränssträckan mot andra ägoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och åkermark. Beräkningar gjordes på fyra olika områden. I grova drag kan områdena sägas motsvara Norrbottens län, Västerbottens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nordligaste områdena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt om lO, 30 och 50 år, och i de två sydligaste områdena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt om lO, 20 och 40 år.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås.