Sök:

Sökresultat:

931 Uppsatser om Norra militärdistriktet - Sida 42 av 63

VÄrdprogram - Den vÀstra engelska parken, Leufsta bruk :

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

Betydelsefulla möten i skolan: Vad innebÀr ett betydelsefullt möte för elever i Ärskurs 4-6?

Mötet mellan pedagog och elev Àr, enligt vÄr mening, kÀrnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att lÄta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin och anvÀnt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i Ärskurs 4-6 pÄ en skola i norra Sverige och ta del av deras berÀttelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgÄng som upplevdes som betydelsefulla.

Vindkraftetablering i Norrland, ur miljöperspektiv

Denna rapport Àr ett examensarbete pÄ C-nivÄ som behandlar vindkraft frÄn flera olika perspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens och vindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsÀttningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige under den kommande tioÄrsperioden. Vindkraft Àr en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeÀndlig energikÀlla (vinden) som primÀr kÀlla. Vindens effekt Àr direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebÀr att en fördubbling av vindhastigheten ger en Ättafaldig ökning av vindeffekten. I dagslÀget finns c:a 730 vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en mÀrkeffekt understigande 1,0 MW. Sveriges Riksdag har Är 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmÄl för vindkraftens framtida utbyggnad i landet.

Stig in! : gestaltningsförslag för entrĂ©er till Markaskogen - ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Skolans demokratiundervisning: en studie av gymnasieelevers förutsÀttningar och möjligheter att lÀra sig det demokratiska systemet

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Att begravas vid gĂ„rdagens sida : Återbruket under bronsĂ„ldern pĂ„ Öland samt i Falbygden i relation till det i Mysinge gĂ„nggrift

This essay is focused on the re-use during the Bronze Age of the Stone Age passage grave RAÄ 85 in Mysinge, Öland. To increase the knowledge of the phenomena of re-use in general and that which occurred in Mysinge passage grave in particular I?ve looked at other forms of re-use on Öland and the re-use of passage graves in Falbygden. The research has been limited to the Bronze Age. My goal has been to see what this might tell us about the relationship people during the Bronze Age had towards the abstract subject of ?non-existence?, in other words death.

Miljöredovisning - för vem och varför?: en fallstudie av fyra landsting i Norrland

MiljöfrÄgor har blivit allt mer uppmÀrksammade den senaste tiden. Det framkommer allt mer att det Àr vi mÀnniskor som orsakar de flesta av dagens miljöproblem. Miljöproblematiken har lett till att omgivningen stÀller allt högre krav pÄ att organisationer tar ansvar för den pÄverkan pÄ miljön som dess verksamhet orsakar. För att organisationer ska kunna kommunicera till omgivningen att de faktiskt jobbar med miljöfrÄgor upprÀttar de en miljöredovisning. En nödvÀndighet för att veta vad de ska fokusera sitt miljöarbete pÄ Àr att de har kÀnnedom om vad som förvÀntas av dem.

Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun

Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Hyperspektral bildanalys av pulverblandningar innehÄllande mannitol och natriumsalicylat : Effekt av partikelstorlek och blandningstid

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

SlÀntstabilitet för sluttÀckningen av avfallsdeponin i Holkesmossen, Hagfors kommun: StabilitetsberÀkningar och rekommendationer för fortsatta arbeten

Återvinningsstation Holkesmossen ligger cirka tvĂ„ kilometer öster om Hagfors i VĂ€rmland. Deponiverksamhet pĂ„börjades pĂ„ platsen under 1960-talet, och fortsĂ€tter fortfarande.Tidigare forskningsprojekt vid LuleĂ„ tekniska universitet har, tillsammans med Hagfors kommun och Uddeholms AB, tagit fram en design för sluttĂ€ckningen av avfallsdeponin. I denna lösning anvĂ€nds restprodukter ifrĂ„n det lokala stĂ„lverket tillsammans med konventionella jordar.Delar av deponin började sluttĂ€ckas Ă„r 2005. I dagslĂ€get pĂ„gĂ„r sluttĂ€ckning av deponins norra slĂ€nt. Arbetet utförs etappvis och i takt med att de slaggmaterial som anvĂ€nds till tĂ€tskiktet har producerats och finns tillgĂ€ngliga.I denna rapport har slĂ€ntstabiliteten för sluttĂ€ckningen utvĂ€rderats.

Integration i skolan : en samhÀllsfrÄga i mötet mellan kulturer

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Principkonstruktion av gripverktyg

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Hur pÄverkar ett kort intensivt rehabiliteringsprogram för smÀrthantering faktorerna livskvalité, self-efficacy och rörelserÀdsla fram till lÄngtidsuppföljning?

LÄngvarig smÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. MÄnga olika typer av rehabiliteringsprogram har testats under Ärens lopp, med bÄde positiva och negativa resultat. Tidigare studier utvÀrderar ofta rehabiliteringsperioder frÄn en mÄnad upp till flera mÄnader. Det Àr intressant att se om en kortare rehabiliteringspeiod kan pÄverka viktiga faktorer som kopplas till lÄngvarig smÀrta. Syftet med denna studie var att undersöka om en kort rehabiliteringsperiod kan ge en ökad hÀlsorelaterad livskvalité, en högre self-efficacy och en lÀgre rörelserÀdsla.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->