Sökresultat:
931 Uppsatser om Norra militärdistriktet - Sida 41 av 63
Afrikas klimat : med fokus pÄ VÀstafrika
DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.
Kyrkan som mötesplats : en empirisk studie av om nÀtverk/organisation, tradition och det sÀtt individen upplever sig som kristen Àr sammanlÀnkade med gudstjÀnstdeltagande i svenska kyrkan
Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende pÄ gudstjÀnstdeltagande. En övergripande frÄgestÀllning var att undersöka i vilken omfattning gudstjÀnstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras pÄ tre aspekter som antas vara knutna till gudstjÀnstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nÀtverk/organisation, tradition och det sÀtt individen upplever sig som kristen Àr sammanlÀnkade med gudstjÀnstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jÀmförelse har genomförts av tvÄ geografiskt Ätskilda kristna grupper med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda faktorer.
En jÀmförande kostnadsstudie mellan ETT-fordonet och konventionella gruppbilar i Norrlands inland
Transportarbetet Àr en av de tyngsta kostnadsposterna för Svensk skogsbruk, dessutom stÄr dessa transporter för en stor del av nÀringens koldioxidutslÀpp och utslÀpp av andra emissioner. UtslÀpp som Sverige förbundit sig att minska med 20 % till Är 2020. Sett till dessa problem och krav togs 2006 ett initiativ att söka utveckla transportarbetet genom att öka bruttovikterna per transport. Resultatet av detta initiativ blev ETT-fordonet, En Trave Till, en 30 meter lÄng fordonskombination med en totalvikt om 90 ton och en lastvikt om 66 ton. Syftet med denna studie var att jÀmföra ETT-fordonet mot en konventionell gruppbil i en specifik geografi i norra Norrlands inland med avseende pÄ transportkostnaden för rundvirke.
Ăldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta
Ăldre kvinnor med kronisk smĂ€rta Ă€r en stor och underskattad grupp i dagens samhĂ€lle. Den kroniska smĂ€rtan begrĂ€nsar deras vardag och pĂ„verkar deras relation till andra mĂ€nniskor. Syftet med studien Ă€r att belysa Ă€ldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Ă
tta Àldre kvinnor frÄn norra Sverige över 65 Är deltog i studien.
VintertrÀdgÄrdar i offentlig miljö : en utredning av projekteringsförutsÀttningar
I dagens allt tÀtare stÀder har platser med vÀxtlighet och grönska blivit ett ofta diskuteratÀmne. Sedan ett par decennier tillbaka har uppvÀrmda vintertrÀdgÄrdar byggts runtom i vÀrlden (frÀmst pÄ norra halvklotet) och de senaste Ären har Àven gröna vÀggaroch tak blivit ett allt vanligare inslag i vÄra urbana miljöer. I Sverige byggdes mÄngavintertrÀdgÄrdar under det glada Ättiotalet, en trend som tog tvÀrstopp nÄgra Är in pÄnittiotalet. Av olika orsaker har dock intresset för inglasade vÀxtanlÀggningar ÄterigenvÀckts.NÀr en planteringsyta planeras i exempelvis en park, Àr mÄlsÀttningen att skapa sÄ braförutsÀttningar för god tillvÀxt hos vÀxten som möjligt. Detta krÀver förstÄelse ochkunskap bÄde om vilka behov olika vÀxter har och om hur miljön pÄ den planeradeplatsen kan anpassas för att uppfylla dessa.
Ditt val, det spelar roll: en studie om attityder till pensionssparande i BotniaomrÄdet
Ansvar för det egna pensionssparande. Trots att denna förÀndring trÀtt i kraft för ett antal Är sedan verkar intresset för denna frÄga svagt bland gemene man.Uppsatsens syfte var att undersöka kvinnors och mÀns attityder till det individuella pensionssparandet. Vilka Àr de sociala faktorerna som pÄverkar attityder till pensionssparande och vilka faktorer pÄverkar den enskildes individuella pensionsval. Mot bakgrund av detta genomfördes en attityd studie pÄ uppdrag av Folksam. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns bland pensionssparare.
Monokulturella eller interkulturella sprÄkliga praktiker i förskolan? : En studie om sociala och materiella resursers betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan
Andelen förskolebarn som vÀxer upp med ett eller flera sprÄk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn Àr det viktigt att fortsÀtta utveckla sitt första sprÄk, modersmÄlet, samtidigt som de lÀr sig svenska. Forskning visar att det Àr i förskoleÄldern de bÀsta förutsÀttningarna för att utveckla tvÄsprÄkighet och lÀgga grunden till lÀs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvÄsprÄkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska sprÄket utan ocksÄ i sitt första sprÄk. Eftersom det inte sker nÄgon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmÄlet eller modersmÄlsstöd istÀllet för modersmÄlsundervisning.
ĂppenvĂ„rdsfarmaceuters syn pĂ„ sin kompetensutveckling : ? En intervjustudie pĂ„ apotek i södra Sverige
Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
UtvÀrdering av stödbrÀnsle : GÀllande aktuell brÀnslestrategi för avfallspanna F5
PÄ vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mÀngder snö pÄ kort tid. Detta medför problem för kraftvÀrmeverken för avfall. Snöblandat brÀnsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt Àn vad pannan Àr dimensionerad för. Detta försÀmrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
Vindkraft i Sverige : NulÀge och framtidsutsikter med fokus pÄ energilagring
Den hÀr rapporten Àr gjord för ett kandidatexamensarbete pÄ KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hÄllbar utveckling. Bakgrunden till studien Àr den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras frÄn förnybara energikÀllor, dÀr lagstiftning och politiska mÄl kring utslÀpp av vÀxthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft Àr en av dessa förnybara energikÀllor och produktionen av elektricitet frÄn vindkraft har pÄ senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mÀngden vindkraft som ingÄr i det svenska energisystemet stÀller ökade krav pÄ regleringen av produktionen i elnÀtet dÄ vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den Àr intermittent. I dagslÀget Àr det frÀmst vattenkraften som anvÀnds för reglering av vindkraften, men den Àr till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegrÀnsningar i elnÀtet gör att dess förmÄga att reglera elproduktion i södra Sverige Àr begrÀnsad.Studiens mÄl Àr att svara pÄ om det finns teknologier för lagring av energi som Àr lÀmpliga och ekonomiskt hÄllbara för anvÀndning i Sverige samt hur dagslÀget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagslÀget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.
LÀrare och individuella utvecklingsplaner : En kvalitativ intervjustudie kring lÀrares uppfattningar om arbetet med IUP med skriftliga omdömen
Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.
Patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional anestesi
Dagkirurgiska operationer stÄr för en stor del av den operativa verksamheten i dag. MÄnga patienter upplever det fördelaktigt att opereras dagkirurgiskt eftersom det pÄverkar deras vardag i mindre grad. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional anestesi. Inklussionskriterierna var att de skulle ha varit vaken under sin operation, komma ihÄg operationen samt vara över 18 Är. Tio av de femton tillfrÄgade valde att delta, Ätta var kvinnor och tvÄ mÀn i Älder mellan 36 och 72.
Det hÀlsofrÀmjande hÀlsobesöket : En kvalitativ studie om skolsköterskors och rektorers erfarenheter av hur hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken anvÀnds i skolan
Under början av 2000- talet introducerade VÀsternorrlands lÀns landsting tillsammans med HÀrnösands kommun ett samarbete dÀr syftet var att ur skolsköterskornas hÀlsosamtal med elever fÄ tillgÄng till hÀlsostatistik om barn och ungdomar. Denna sÄ kallade VÀsternorrlandsmodell har spridit sig till fler lÀn och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken bidrar till preventiva och hÀlsofrÀmjande insatser pÄ grupp- och organisationsnivÄ inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen frÄn hÀlsobesöken pÄverkar det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet pÄ gruppnivÄ och organisationsnivÄ inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.
Jaktstigen
Upprinnelsen till detta examensarbete Àr att LuleÄ Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt nÄgra privata markÀgare har ett servitut som ger dem rÀtt att trafikera vÀgen över avfallsupplaget i Sunderbyn. LuleÄ Kommun vill upphÀva servitutet i syfte att separera obehörig trafik frÄn avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i omrÄdet samt vÀgt in sakÀgarnas intressen, för att Ästadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jÀmfört nÄgra alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar VÀstra alternativet.
Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri
StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.