Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Vi mÀnniskor lever allt lÀngre och medellivslÀngden förvÀntas bara stiga allt mer för varje Är. Samtidigt har vi en strÀvan efter att Äldras med en vÀlbehÄllen hÀlsa. DÀrför Àr det idag av högsta vikt att samhÀllet arbetar för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en faktor som har visat sig bidra till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhÀlsoarbetet.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att baspersonalen inom Àldreomsorgen, det vill sÀga undersköterskor och vÄrdbitrÀden, behöver fÄ stöd och uppmuntran till att efterstrÀva en bibehÄllen funktionsförmÄga och sjÀlvstÀndighet hos den Àldre personen. En undersökning visade att sjukgymnastens roll inom Àldreomsorgen Àr en viktig del av rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsarbetet inom Àldreomsorgen Àr i stÀndig risk att bortprioriteras och rinna ut i sanden. Det Àr mÄnga lÀnkar som Àr tvungna att gÄ i lÄs för att rehabiliteringen ska fungera. Syfte: Studiens syfte var att ur ett rehabiliterings perspektiv beskriva baspersonalens erfarenhet av att arbeta pÄ ett Àldreboende.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hÀlsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstÄ aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsstÀllelse med livet i allmÀnhet. Undersökningsgruppen rekryterades frÄn en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Den prehospitala omvÄrdnaden Àr komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvÄrden innebÀr ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. OmhÀndertagande av barn inom den prehospitala vÄrden Àr sÀllsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svÄrt att fÄ rutin i omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom omrÄdet upplevs som bristfÀllig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd skattar sin yrkeskompetens för vÄrd av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta sjÀlvskattningsformulÀret ?SjÀlvskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd vid omhÀndertagande av akut sjuka barn?.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön pÄverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primÀrvÄrden eller slutenvÄrd. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Multipel skleros Àr en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till Àrrbildning pÄ nerverna. Sjukdomen utvecklas under mÄnga Är och leder till olika grad av funktionsnedsÀttningar. Den drabbar kvinnor oftare Àn mÀn och Àr vanligare i Nordamerika och norra Europa Àn i vÀrlden övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen pÄverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.