Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av vÀrldens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer dÀr barnen lever vÀldigt nÀra sina förÀldrar, och dÀr flera generationer ofta bor tillsammans. Min frÄgestÀllning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan förÀldrarna, och ibland Àven mellan mor/farförÀldrar och övriga familjemedlemmar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

Syftet med denna studie Àr att analysera, beskriva och försöka förstÄ gymnasieelevers motivation i Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr det som motiverar eleverna att delta i idrott och hÀlsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀtmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. VÄra enkÀter besvarades av gymnasielever i Äk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vÄr studie dÀr 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men Àven mellan motiverade och icke motiverade elever.

Friluftsliv Àr ute i naturen dÀr upplevelsen av naturen Àr viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jÀmförelse eller prestation med tÀvling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lÀrare tycker och tÀnker om friluftsliv i skolan pÄ idrotten, frÀmst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hÀlsan. I studien har jag valt att anvÀnda mig av kvantitativ metod, det vill sÀga enkÀter till elever, lÀrarna har jag inriktat mig pÄ att intervjua. Studien har omfattat tvÄ stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkÀter genomförts och bearbetats samt intervjuer med tvÄ stycken lÀrare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som nÄgot bra för hÀlsan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstÄ hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vÄr studie intervjuades fyra verksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft sprÄkutveckling i Ätanke nÀr de utformat den fysiska miljön pÄ förskolan. Informanterna nÀmner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istÀllet ligger fokusen pÄ att det ska finnas tillgÄng till sociala mötesplatser dÀr barn kan utföra gemensamma aktiviteter.

This is a literature review of how the climate change affects the forest growth innorthern Sweden. The temperature will rise about 5 °C with the largest increase in thewinter season (December - February) and the CO2level in the atmosphere is expected tobe doubled. Precipitation patterns will change and increase with 25-35 % and theprecipitation will be in form of rain rather than snow. Today the forests in northernSweden are entirely dominated by coniferous stands. This may shift with the climatechange and results in a larger number of deciduous trees, preferably birch will becomestronger and grow better and faster.

Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos L., en tidigare mer vanlig fĂ„gel, har lĂ€nge pĂ„verkats negativt av skogsbruket och Ă€r idag starkt hotad. Arten Ă€r frĂ€mst knuten till lövrika omrĂ„den med stor andel död ved. 2011 fanns det ca 33 stycken individer i Sverige varav endast ett par lĂ€ngs Norrlandskusten. I studien utformades tvĂ„ GIS-modeller för utsökning av lĂ€mpliga habitat. Modellerna baserades pĂ„ löv- respektive barrskogsandelen och tillĂ€mpades pĂ„ Norrlands kustkommuner samt Älvkarleby i Svealand.