Sökresultat:
294 Uppsatser om Norr mälarstrand - Sida 19 av 20
LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag
LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.
Optimeringsförslag Arvidsjaurs Energi - genom brÀnslesammansÀttning och sÀnkt returtemperatur
Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.
JÀmförelse av objekt-orienterad ECHO med Pixelbaserad MLC för klassificering av fjÀrranalysdata
Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.
Staden möter landet : utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn.
Ăkad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i VĂ€xjö
TÀtorterna Sverige har lÀnge prÀglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln Àr nÄgra faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgÄr idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock lÀnder dÀr cykeltrafiken idag uppgÄr till 30 - 40 %. I Sverige Àr idag ca 60 % av persontransporterna kortare Àn 5 kilometer, och av dessa sker nÀstan hÀlften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat anvÀndande av miljöanpassade transportmedel.
Staden möter landet - utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i
norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i
regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett
hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de
förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve
stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov.
Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat
omrÄde.
SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett
gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt
igenom byn.
Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och
generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.
Ăkad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i VĂ€xjö
TÀtorterna Sverige har lÀnge prÀglats av bilismens utveckling. Spridda
boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln Àr nÄgra faktorer som
bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgÄr idag
till ca 12 % av alla resor, det finns dock lÀnder dÀr cykeltrafiken idag uppgÄr
till 30 - 40 %. I Sverige Àr idag ca 60 % av persontransporterna kortare Àn 5
kilometer, och av dessa sker nÀstan hÀlften med bil.
Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat
anvÀndande av miljöanpassade transportmedel.
Sameskolan och Norrbottens arbetsstugor: en jÀmförelse av minoritetspolitik mot samer och tornedalingar
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka de bĂ„da institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstĂ„ varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Ăvre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen pĂ„ tiden kring och efter kĂ„taskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. AngĂ„ende Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten pĂ„ Ă„ren efter grundandet 1903 och upprĂ€ttandet av reglemente 1913 dĂ„ arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet pĂ„ ett tydligare sĂ€tt. KĂ„taskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.
Villa Giacomina - historia, nutid, framtid
Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrÄde som idag nÀstan har vuxit ihop med sjÀlva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehÄll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vÄrd, restaurering och
förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Àven översiktligt parkens anvÀndning genom Ärhundradena.
Ă
r 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park.
I parken har varje tid och person satt sin prÀgel, dÀrför kan man anvÀnda Villa Giacomina som
ett titthÄl för att förstÄ trÀdgÄrdshistorien i Sverige frÄn sent 1700-tal och in pÄ 2000-talet. I
fallet med denna park, och det ibland bristfÀlliga faktaunderlaget, Àr det ocksÄ intressant att
göra det omvÀnda, att genom trÀdgÄrdsarkeologiska spÄr och vad som finns bevarat frÄn andra parker ifrÄn samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sÄ Àven pÄ Villa Giacomina.
Parken vÀxte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lÀget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestÄndet av gamla trÀd.
Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frÄn Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pÄ Stola sÀteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VÀstergötland och valde hÀr att leva ett liv i samklang med naturen.
Applicering av konceptet Passivhus pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ
I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet.
Applicering av konceptet Passivhus pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ
I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens
energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare
lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till
bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid.
En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för
att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna
rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se
hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ.
Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var:
litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten,
licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna
genomförde Àven tvÄ kortare intervjuer och det förekom Àven en del samtal
med kunniga personer för att fÄ bukt med en del frÄgetecken som uppkommit
lÀngs arbetets gÄng.
NĂ€ra-nollenergibyggnader
Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.
VĂ„rdprogram för Ăsterby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd :
Svenska (engelska se nedan)
Detta examensarbete Ă€r ett vĂ„rdprogram över Ăsterby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd. Ăsterby bruk Ă€r belĂ€get i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan pĂ„ 1500-talet började jĂ€rnindustri vĂ€xa fram pĂ„ Ăsterby. Ăsterbys jĂ€rnindustri kom att pĂ„gĂ„ fram till nedlĂ€ggningen av Ăsterbyverkan 1983. Dagens kökstrĂ€dgĂ„rd tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgĂ„rdsanlĂ€ggningen som startade pĂ„ mitten av 1700-talet.
Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling
Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Ăst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.
Snake Grid och andra objektanpassade projektioner för svensk infrastruktur
I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.