Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

Idag ökar man isoleringen alltmer i takkonstruktion för att spara energi. Ökad mängd isolering minskar temperaturen över takets yttre delar och höjer den relativa fuktigheten där.  Dessutom finns risk att fuktigt material byggs in mellan alltmer täta skikt vilket leder till att det tar längre tid för byggfukten att torka. Detta resulterar i en ogynnsam fuktfördelning med höga relativa fuktigheter över konstruktionen där risken för mikrobiell påväxt ökar. Syftet med denna studie är att utreda hur fuktomlagring sker baserad på inbyggnadsfuktkvoten i välisolerade parallelltak.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.

I dagens samhälle ökar användningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras på dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan få ut någonting av användningen.Ungdomar är en stor målgrupp där användandet av e-communities är mycket vanligt. Men itakt med den ökande användningen påverkas livet i den fysiska miljön, då du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istället för ute. Hur påverkar detta ungdomarna,som i alla år varit ute redan från barnsben för att umgås med sina vänner till att i dagenssamhälle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pågår en mängddiskussioner kring detta ganska nya och färska ämne.Syftet med vår studie är att undersöka och presentera ungdomars syn på användandet av ecommunities.Vi vill försöka se användandet ur ungdomarnas perspektiv då detta är en stormålgrupp av användare.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som främst kom att användas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försäljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsområden för affärsområdet Luna, samt utvärdera dessa områdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess där förslag på applikationsområden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes där produktkoncepten utvärderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvärderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbädd för anläggning av gräsmattor. Aktörer och kunder på olika nivåer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens värde utvärderades.

Detta är en rapport av ett examensarbete i Energiteknik, vilket har gjorts i form av en energikartläggning av företaget Martinsons Trä AB i Bygdsiljum. Vidare är detta arbete en del i NV Eko (ett näringslivsinriktat samverkansprojekt riktat direkt till företag och kommuner i Norr- och Västerbotten). Syftet med rapporten är att ge en djupare bild av hur energin används på Martinsons Trä AB:s sågverk i Bygdsiljum, genom att kartlägga energianvändningen på företaget, mer specifikt elanvändningen. Vissa prioriteringar gjordes utifrån produktionen, och delar av fabriken kartlades.För att kartlägga användningen av elektricitet har mätningar gjorts, data inhämtats och samråd med anställda hölls.Årsanvändningen uppskattades genom att mäta momentan elanvändning och sedan använda dessa siffror för beräkningar av totala användningen. Resultat av detta arbete innefattar statistik över kartlagda fabrikers elanvändning samt en rad åtgärdsförslag.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Projektledare inom Vägverket har i de flesta fall mer än ett projekt att hålla reda på, detta innebär att det kan var svårt att göra platsbesök och därmed veta hur projektet förlöper. Det är här byggledarna kommer in, som en förlängd arm åt projektledarna som kan vara på plats och på sätt ge daglig information till projektledaren om så krävs. I dagsläget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i Vägverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstå och beskriva projektledarnas förväntningar och krav på byggledarna.

Den dokumenterade nyttan med att undervisa på ett varierat vis har gjort att Uppsala universitet vill ge sina hydrologistudenter möjlighet till mera fältarbete. Detta skall göras genom att installera grundvattenrör i vilka grundvattnets nivå samt kemiska sammansättning kommer att undersökas. Detta ställer krav på att området där rören installeras har en sådan geologi och topografi så att fältarbetet blir givande. Därför eftersöks områden med egenskaper som ger variationer mellan rören. Variationer i grundvattennivå förväntas främst uppkomma av olika lagerföljder eller en lutande markyta.