Syfte: Syftet är att undersöka hur redovisningsreglerna gällande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns några skillnader mellan dem. Syftet är också att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjälp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken är deduktiv eller induktiv. Perspektivet är makroinriktat, dvs. vi har utgått ifrån fasta förhållanden i hur regelsystemen är uppbyggda och inte granskat företags användning av reglerna.

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika Normer, förväntningar och värderingar.Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation..

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från Normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

The purpose of this study was to examine the experience of organizational culture among salespeople at a specific workplace. The purpose was also to investigate what motivates these salespeople in their work and the impact culture has on their motivation. We have used a qualitative research method to collect the empirical material. With the help of seven interviews, including six salespeople from one of Sweden?s biggest electronic retailer and also one information interview with a sales consultant, we attempted to find the answer to how they perceive the organizational culture and how it affects their work motivation. The following questions are used to fulfill this purpose: ? How do the salespeople experience the organizational culture? ? What motivates the salespeople in their daily work? ? What effects does the organizational culture have on the salespersons motivation? As analytical tools we have used are the concept of organizational culture, Schein's description of the three components of culture and Herzberg Motivation-Hygiene theory. The results of the study indicate that the salespeople experience a positive organizational culture and that this culture promotes fellowship and unity between colleagues, which in turn contributes to an enhanced motivation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet påSveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare påRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen avbetänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådandeklarspråksNormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga.

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa Normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/Normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsNormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, Normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.