Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, Normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring Normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och Normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de Normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet ? En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de Normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning.

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utsträckning försöker minska sin klimatpåverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som är ämnade att minska miljöpåverkan- kan företagen både minska klimatpåverkan och förbättra sin image. Syftet med studien är att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetära värden. Den här uppsatsen har använt sig av en kvalitativ forskningsansats där en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de Normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur Normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella Normer betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar med att försöka förverkliga enhållbar strategi som kräver ändring av kunders beteende. Studien adresserar två brister itidigare forskning: i) avsaknaden av empiriska studier av hur företag arbetar med hållbarastrategier i praktiken och ii) bristfällig fokus på de trade-offs företag ställs inför i arbetet medhållbara strategier. För att besvara syftet och adressera bristerna i tidigare forskning har vigenomfört en fallstudie av Nudie Jeans Co (Nudie) och produkten dry jeans. Vi har valt enkvalitativ forskningsmetod och samlat in data från Nudies hemsida, sociala medier,observationer i Nudies butik, intervjuer med butikspersonal och sekundära intervjuer medpersoner från Nudie av relevans för studien. Vi visar att Nudie använder information,utbildning och deskriptiva sociala Normer för att försöka påverka kundernas beteende.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka Normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där Normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där Normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Fildelning är en av de frågor som väckt stort engagemang de senaste åren. Nya lagar införs och en av dem är den lag som i dagligt tal kommit att kallas IPRED. Men vad vet vi om vilken påverkan dessa lagar har på de som själva fildelar? Syftet med denna studie är därför att få fördjupad kunskap om hur Normerna för fildelare ser ut, vad det är som skapar dessa, samt varför de lagar om fildelning som finns följs eller inte följs. Studien har ett rättssociologiskt perspektiv, närmare bestämt hur rätten påverkar samhället.

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers? and nursery nurses? speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are:How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work?How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality?The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews.