Sök:

Sökresultat:

1930 Uppsatser om Normer och värderingar - Sida 6 av 129

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

FörÀldratidningar somexpertsystem : En diskursanalys av normer runt identitet ochkonsumtion i förÀldratidningar vÄren 2010

I denna uppsats diskuteras förÀldraskap och normer runt förÀldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte Àr, att med utgÄngspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraförÀldratidningar, med fokus pÄ tvÄ olika teman gÀllande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förÀlder. FrÄgestÀllningarna handlar om hurförÀldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurförÀldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgÄr frÄnAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populÀrkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar Àven hur postmodern populÀrkultur definieras ochhur identiteter formas i samhÀllet relaterat till postmodern populÀrkultur. Den metod som har anvÀnts idenna uppsats Àr baserad pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

"Horan, knarkaren och fettot" : En queerfeministisk analys av normer och normskapande bland hÀxorna i Cirkeln

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Àta bör man- men hur gör man

Problem: Lunch Àr nÄgonting som berör de flesta mÀnniskor och det finns mÄnga sÀtt att Àta lunch pÄ idag. Vi har valt att fokusera pÄ lunchen i en restaurangmiljö dÄ hÀr uppstÄr en socialsituation eftersom man pÄ dessa stÀllen ofta Àter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förÀndrats, bÄde vad det gÀller val av lunchmiljö och vad man Àter. Vi tycker att det Àr intressant att ta reda pÄ vad som hÀnder i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vÄrt lunchÀtande.

JÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen : Normer, genuskontrakt och samhÀllsstrukturer som pÄverkar jÀmstÀlldhetsarbetet

Denna uppsats behandlar hur OvanÄker kommun arbetar med jÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omstÀndigheter som pÄverkar arbetet. Studien Àr uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod dÀr den kvantitativa undersökningen bestod av en enkÀtundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmÀktige, en gymnasielÀrare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt prÀglar kommunen och olika aktörer arbetar med jÀmstÀlldhet pÄ olika vis. Med ett fÄtal undantag satsar samtliga aktörer pÄ en jÀmn könsfördelning.

LÀrares attityder till barn som bryter mot könsstereotypa normer

ABSTRAKTJansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i GĂ€vle; Akademin för utbildning och ekonomi.Handledare: Åsa CarlssonTidigare studier visar att lĂ€rares personliga attityder och erfarenheter pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar ocksĂ„ att barn lĂ€r sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhĂ€llet och dĂ€rmed de rĂ„dande normerna. Eftersom barn pĂ„verkas och formas efter vuxnas normsĂ€ttande har lĂ€rares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan.

#healthylifestyle : En studie om hur individer pÄverkar, och pÄverkas av, hÀlsotrender pÄ sociala medier

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Samarbete och kommunkation inom onlinebaserade prototypverktyg : En studie kring funktionalitet och behov

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Normativitetens grÀnser : En antologi om att förhÄlla sig till normer kring kön och sexualitet i relation till identitet och livsvillkor

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

FörvÀntningar, förestÀllningar och andra förklaringar : En undersökning av normbegreppet i normkritisk pedagogisk verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

LÀck- eller Strindberg? : En kvantitativ studie om mÀnniskors lÀsvanor samt begreppen fin- och populÀrlitteratur

Den hÀr uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) dÀr jag stÀller frÄgan om den identitet som uttrycks hos dem Àr subversiva. För att ta reda pÄ detta anvÀndes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter gÄr att tolkas som subversiva dÄ de anvÀnder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, bÄde frÄn det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Äppelkvinnor och UrtidsvĂ€gar : EssĂ€istiska inslag i Moa Martinsons Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€d

Den hÀr uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) dÀr jag stÀller frÄgan om den identitet som uttrycks hos dem Àr subversiva. För att ta reda pÄ detta anvÀndes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter gÄr att tolkas som subversiva dÄ de anvÀnder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, bÄde frÄn det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Elevers upplevelse av skolans skillnadspraktik : Etnicitet och normer i en skola för alla

I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.

Young peopleÂŽs ranking of ten instrumental values

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->