Sökresultat:
1927 Uppsatser om Normer och värderingar - Sida 46 av 129
Hur skapas barns könsidentitet?
VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder.
Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.
Hur de anstÀllda ser pÄ företagskulturen inom MTR Stockholm
Problem: The great interest towards the company?s values has contributed to it becoming more common for individuals to seek out organizations that have a strong corporate culture. Where you work and whom you work for has thus become the dominant factors instead of what you are working with.Purpose: The purpose of this study is to examine how the corporate culture, the rational and emotional benefits are experienced by the employees of the company. The aim is also to examine whether the corporate culture can become a management control measure by good communication between employees within the organization.Methodology: The essay is based on a qualitative research method and empirical data were collected through interviews from the company MTR Stockholm.Theoretical Frame of reference, Edgar Schein, Three Levels of Culture, Seven dimensions.Results: The study has shown that there are different cultures within the company. But also that there is a strong corporate culture within the business, the respondents feel an affinity with working within the underground rather than working for the company MTR Stockholm..
Den tvÄhövdade lagen. En undersökning av normerna som reglerar pÄföljden rÀttspsykiatrisk vÄrd
Antalet vÄldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man pÄvisa att brotten blivit grövre. DÀremot pekar den mediala bilden pÄ att brottsligheten de senaste tio Ären prÀglats av idel vansinnesdÄd med psykotiska gÀrningsmÀn. Till följd av detta har opinionslÀget avseende straff och vÄrd förskjutits till att alltmer omfamna vedergÀllningsteorier och prioritera samhÀllsskyddande insatser. FÀngelsestraffen blir allt lÀngre och risken att dömas till fÀngelse har mer Àn tredubblats jÀmfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hÄrdare straff Àr verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.NÀr domstolarna konfronteras med misstÀnkt psykiskt störda lagövertrÀdare stÀlls de inför en ytterst komplex situation.
Vilka faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken?
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts. Vi har utgÄtt ifrÄn litteratur pÄ omrÄdet och redovisningsnormer frÄn FASB, IASB och svenska normer. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obestÄndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriellatillgÄngar: det diskonterade vÀrdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavÀrderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa hÀndelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkÀnningsfaktor, marknadsandel, s.k.
Genomförande av miljökvalitetsnormer
Den Svenska lagstiftning med miljökvalitetsnormer och Ă„tgĂ€rdsprogram har införts som en följd av Sveriges EG-rĂ€ttsliga Ă„taganden. Systemet har dock visat sig ha brister avseende genomförandet av normerna, dessa brister innebĂ€r att Sverige ej uppfyller de EG-rĂ€ttsliga kraven avseende exempelvis enskilda berördas möjligheter att kunna förlita sig rĂ€ttsligt pĂ„ bindande normer. Ă
tgÀrdsprogrammen innebÀr inte att genomförandet garanteras, enligt gÀllande rÀtt har de till syfte att fungera som ?strategiska planeringsdokument?. De lÀmnar sÄledes de aktörer som har att sÀkerstÀlla att normerna efterlevs utan nÄgra egentliga möjligheter att göra det, undantaget miljöbalkens vanliga bestÀmmelser.
"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.
Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.
FörvÀntningsgap inom revision: en jÀmförelse mellan företagens förvÀntningar och revisorernas syn
Revision innebÀr att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förÀndras och utvecklas stÀndigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjÀlp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovÀrdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad företagen förvÀntar sig av en revision och vad som Àr en revision enligt revisorns syn.
?Man fÄr inte vara som man vill? : En studie om hur ett antal barn i Ärskurs 3 diskuterar normer och normbrott
The aim of this study is to investigate how 20 children discusses norm breaking based on a children?s book with a focus on following questions:How do the children discuss norms based on the children?s book?Are there differences in opinions and comments between children with Swedish as their first language and children with Swedish as a second language, and if so, which ones?The investigation is based on four discussions of children?s literature, which are a method Chambers (2004) means enable the children to put their thoughts and feelings about the book into words.The theoretical frame of the study is founded on post-structuralism feminism and particularly Butler (Ambjörnsson, 2010) and Davies (2003) theories about gender and gender roles.The investigation shows, among other things, that the children are basing their discussions on the norms accepted by the society. But it also shows that there are differences in the way that the children with Swedish as a first language and Swedish as a second language discusses norm breaking. .
Könsneutral miljö i fritidshem
Bakgrunden till denna studie Àr att det finns inte finns nÄgon direkt forskning kring unga flickors (7-9 Är) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. UtifrÄn teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt vÄld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien pÄ tvÄ stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrÄn Hermeneutiken.
KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm
Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.
Vilket recept - spelar det nÄgon roll? : Receptens roll som betydelsebÀrare och meningsskapare i Hem- och konsumentkunskap
 Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka recept lÀrare i hem- och konsumentkunskap anvÀnder i sin undervisning och dÄ sÀrskilt studera vem och vad som bestÀmmer urvalet samt att se vilka vÀrden och normer som förmedlas.Undersökningen Àr utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lÀrare och sex elever i Är Ätta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att vilka recept som anvÀnds frÀmst har att göra med lÀrarens instÀllning till vem som ska göra valet, med vad lÀraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgÄng till recept som finns. Genom valet uttrycker lÀrarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.Min slutsats Àr att det finns anledning att fundera över bÄde hur elever lÀr och vad jag som lÀrare kan göra för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande. .
Social band och Identitetssökandet : En kvalitativ studie om ungdomar i RosengÄrd
Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att överordnat utveckla en förstÄelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom RosengÄrds grÀnser. FrÄgorna vi valt för att fÄ uppnÄ syftet Àr; Hur pÄverkas utvecklingen av den egna sjÀlvbilden bland ungdomarna, i samband med nÀra relationer till den egna familjen? Hur pÄverkas ungdomarnas situation utifrÄn de fördomar som finns i det konventionella samhÀllet? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom omrÄdet pÄ segregering?Metoden vi anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med 8 ungdomar frÄn stadsdelen RosengÄrd.I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar anvÀnts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.Resultatet i denna studie pÄvisar att alla ungdomarna har vÀldigt lÄga sociala band till det konventionella samhÀllet. Informanterna pÄvisade dock en vÀldigt stor grad av respekt för förÀldrarnas moral samt en lÄg grad av avvikande beteende. MÄnga av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt vÄra informanter nÄgot som var viktig för dem.
Erotisk och pornografisk skönlitteratur pÄ svenska folkbibliotek
Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.
Fritidspedagogens roll och medvetenhet om lek och lÀrande
Bakgrunden till denna studie Àr att det finns inte finns nÄgon direkt forskning kring unga flickors (7-9 Är) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. UtifrÄn teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt vÄld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien pÄ tvÄ stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrÄn Hermeneutiken.
SELF CONTROL
SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.