I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet ? En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de då ut? Min empiri består av tre av de mest utlånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek 2007; Känner du Pippi Långstrump, Näpp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har använt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess beståndsdelar för att få en inblick och djupare förståelse i vad bilden vill säga.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan den kan ha på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr, uppdraget är att utifrån deras omorganisation se hur implementering har nått ut till de anställda. Syftet med min uppsats är att se om de anställda tagit del av förändringen eller fortsätter i samma spår som tidigare. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationsförändring, organisationskultur samt arbetsgrupper och normer.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Denna studies syfte är att undersöka hur barn konstruerar kön utifrån normbrytande barnböcker. Därmed vill vi skapa förståelse för hur barn kan tänka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplägg är inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgångspunkten är den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av åtta 5-6 åringar, varav det var lika många barn av respektive ålder och kön.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har väcktvårt intresse för att studera MTFC-programmet utifrån ungdomarnas egnaerfarenheter. I vår studie har vi utgått från två hypoteser, den ena som menar attMTFC är en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrågasätter MTFC-metodenutifrån kontroll och makt, vilka är centrala delar av behandlingsmetoden. Utifrånhypoteserna formulerades syfte och frågeställningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 år, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Syftet med denna studie är att belysa normer och värderingar som genomsyrar Socialtjänstens bedömningar av ungdomarnas beteende ur ett genusperspektiv. Vi ställde oss frågorna:Hur speglar och upprätthåller Socialtjänsten de traditionella föreställningar, normer och värderingar vad gäller kvinnligt och manligt?                                                                                                         Utifrån vilka värderingar och könsrelaterade uppfattningar bedöms, skildras och konstrueras flickor respektive pojkar av socialarbetaren?Vi har kommit fram till att det råder en könsuppdelning inom Socialtjänsten. Resultatet visar att beskrivningen av pojkar och flickor konstrueras på olika sätt. Det används stereotypiska beskrivningar och olika värderingar för både pojkar och flickor.

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..