Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Vid projektering av förskolor i dag förutsätts det att barn är i behov av hjälp vid en utrymningssituation. Detta ställer stora krav på brandskyddet, både tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport är att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt ställa det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frågeställningen har tre fokusområden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet är undersökt utifrån hur regelverk och rekommendationer är skrivna.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med uppsatsen är att studera beteende hos lead users angående deras förvaring ochkonsumtion av kaffe. Genom att göra en jämförelse med icke lead users har vi undersöktom lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har även utifrån svaren kunnat geförslag på lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbättras.Utifrån 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi harutgått från en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger på tidigare teorier. Vihar poängsatt alla frågor och multiplicerat med viktningsgraden.

Syftet med uppsatsen är att försöka få förståelse och beskriva hur omsorgspersonal i två boendeformer för människor med demenssjukdom upplever, tolkar och möter aggressivt beteende vid omsorg om människor med demenssjukdom. Uppsatsen är uppdelad i olika sektioner och efter inledningen följer bakgrunden. Bakgrunden handlar om aggressivt beteende och att som personal möta detta beteende i särskilt boende, demenssjukdomar och dess följder, olika benämningar på specifika beteenden samt om särskilt boende som omsorgsform. Personliga intervjuer har skett med personal från två olika boendemiljöer. Det empiriska materialet har jag redovisat utifrån tre huvudkategorier som framkom vid analysen: personalens uppfattning om aggressivitetens former och dess mening, personalens uppfattning om god omsorg och personalens upplevelser av etiska dilemman.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Denna explorativa studie analyserar gemensamma och differentiella mönster för kommunikation och beteende hos användare i Hjälpforum. Målet med studien är att kartlägga aktiva användartyper med syfte att ge SVT kunskap om Hjälpforumets användare. Om forumadministratörer har mer kunskap om användarna i Hjälpforum kan de anpassa sin kommunikation utifrån användarnas individuella behov och öka deras förmåga att bidra med mer kvalitativ återkoppling. Detta kan i sin tur bidra till en positivare inställning och ökat förtroende hos användare i Hjälpforum. I denna studie kunde fem användartyper kartläggas i Hjälpforum med stöd av egen empiri och tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av förändrade roller hos anhöriga till personer med demenssjukdom. Data har samlats från fem svenska skönlitterära självbiografier skrivna mellan åren 1988-2003. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?aktiviteterna förändrades, förlorades, tillkommer?, ? förändrat beteende? samt ? återskapa nära relation?. Resultatet visade att anhöriga fick förändrade roller inom arbete, fritid och socialt umgänge.

Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet? För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.

Vi har valt att göra vår C-uppsats i relation till en begränsad verksamhet; en fritidsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. Våra frågeställningar är ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen på pedagogernas interagerande i förhållande till barnets kön och intagen position??. Vi har använt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmål, då vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrån barnens intagna positioner och kön.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.