Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter.

SammanfattningVårt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt när det råder nästintill perfekt konkurrens på en marknad.Utgångspunkten i problematiseringen var att ta reda på hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har på den marknad de befinner sig. Utifrån den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastämmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner på två större företag inom branschen. Detta för att få en så djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad värdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. Värdekedjananvänds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de säger.Båda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sätt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Vår uppsats fokuserar på data- och tvspelsbranschen med en inriktning på relationerna mellan spelutvecklare och spelutgivare. Bakgrunden till uppsatsen och studien bygger på att maktbalansen mellan spelutvecklare och spelutgivaren faller i favör för spelutgivaren som ofta kontrollerar både finansiering och distribution av en spelproduktion. Detta skapar en situation där spelutvecklaren, som står för den skapande delen av en spelproduktion, har liten till ingen kontroll över sin egen verksamhet. Denna balans håller på att förändras genom uppkomsten av nya finansierings- och distributionsalternativ som tillåter spelutvecklaren att förbigå spelutgivarens inblandning i spelproduktionen. I vår uppsats har vi valt att undersöka hur folkfinansiering, digital distribution och mun till mun-marknadsföring påverkar spelutvecklares autonomi.

Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet.

Sen många år tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag är rädd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken är duktig på att rita verklighetsperspektiv eller människor. Men är det det som är att kunna rita? Men varifrån kommer egentligen denna prestationsångest om att man måste rita på ett visst sätt för att kunna säga att man kan rita? Under min uppväxt så minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rätt och fel, ett fint och fult.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.

I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ? (promille) på sjön går vid 1,0 ? och med bil går gränsen vid 0,2 ?. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar.

Kurs: Mälardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomiFörfattare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, VästeråsTitel: Hantering av riskfaktorer för små och medelstora företag vid IT OutsourcingHandledare: Therese HansenNyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hanteringProblem: Outsourcing av affärsprocesser såsom IT har funnits länge, men fokus hartidigare varit på stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnå stordriftsfördelarså att deras egna kostnader kunde hållas så låga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in på marknaden för små och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjänster som ansågs vara tillräckligt lockande för SME. Slutligen ansågde flesta SME att de inte hade något att tjäna på att outsourca. Tidernahar dock förändrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite på området.

Sammanfattning EDI är ett välkänt och beprövat sätt för företag att automatisera sina affärsprocesser. Det är också välkänt att EDI är dyrt att både inverstera i och att använda. EDI anses också som krångligt att lära sig och att förstå. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland små och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har släppt ett ramverk för hur XML ska kunna användas för elektronisk handel, även B2B.

Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen.För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven.

SammanfattningExamenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Etableringen av en vindkraftspark är sällan okontroversiell och involverar en stor mängd intressenter i form av företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner. I den här Cuppsatsen studeras ett planerat vindkraftsprojekt på Mästermyr utanför Hemse på Gotland. Mästermyrprojektet är ett tydligt exempel på en lång och utdragen planeringsprocess som i slutändan ledde fram till att byggtillståndet överklagades och att projektet lades ner. Kommunikation i vindkraftsprojekt har i rapporten Wind energy and local acceptance: Howto get beyond the Nimby effect identifierats som ett effektivt vapen mot NIMBY-effekten. NIMBY står för ?not in my backyard? och med detta menas att människor och organisationer ogärna vill ha vindkraftverk i sin närhet även om de över lag är för vindkraft.Uppsatsens syfte är således att studera kommunikationen i Mästermyrsprojektet för att svara på vad i processen som leder fram till att byggtillståndet överklagas samt vilka möjligheter att påverka utbyggnadsplanen som intressenter har haft.

Dyslexi är en funktionsnedsättning som är svår att diagnostisera och som varierar kraftigt i hur individen påverkas. Tillgänglig design handlar om att främja användarvänlighet oavsett användarens förutsättningar och eventuella funktionsnedsättningar. Det finns forskning inom områdena dyslexi och tillgänglighet, men forskning som berör båda områdena samtidigt är bristfällig. Komplexiteten i att förstå och karakterisera dyslexi har lett till att ramverk för tillgänglighet haft svårigheter att anpassa sig efter dyslektikers behov. Utvecklare behöver därför en djupare förståelse för denna användargrupp för att kunna designa ett inkluderande gränssnitt.

SammanfattningSyfte- Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns inom inköpsprocessen i företag med en kundorderdriven tillverkning och hur dessa utmaningar kan hanteras för att uppnå ökad effektivitet.Metod och genomförande ? För att uppfylla syftet har en fallstudie på Lidan Marine i Lidköping utförts. Genom observationer och intervjuer på fallföretaget har empiri samlats in för att parallellt analyserats med studiens teoretiska ramverk. Utifrån en analys har sedan studiens resultat utformats.Bakgrund ? Ett företag med en kundorderdriven tillverkning kännetecknas av otillgängliga buffertar och lager som kan fånga upp variationer och brister i materialflödet.