Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

I denna studie försöker jag skapa en förståelse för några gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna går sista året på ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste åren har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förändrats. Det har fått följden att allt fler ungdomar väljer studieförberedande program på gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har därmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva någon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Kris, kris, kris! Löpsedlarna skriker ut sitt budskap och allt ställs på sin spets. Situationen är allvarlig och företagets kommunikativa kompetens sätts på prov. Det är just denna kommunikation, den relaterad till en krishändelse, som fokuseras på i föreliggande uppsats. Området anses vara intressant då det förefaller som om det föreligger en teoretisk kunskapslucka däri. Begreppen issues- respektive reputation management behandlar främst proaktiva åtgärder medan crisis management framstår som ett luddigt formulerat samlingsnamn för alla åtgärder relaterade till en kris.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor på Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet är att utveckla en metodik för att underlätta beslutsfattandet för investeringar i humankapital. Metodiken ska kunna användas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och på så sätt minska osäkerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingående litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i humankapital. Författarna använder sig även av ett fallföretag med syftet att få inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i humankapital.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning.Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av den moderna alltmer avancerade och utvecklade teknologin, systematiskt kartlägger konsumenternas köpbeteenden, genom s.k. business intelligence. Uppsatsen ämnar ta reda på hur teknologin appliceras hos företag samt hur och i vilken mån den data som samlas in används för att få konsumenter till önskade köpbeslut.Teori: Arbetets teoretiska kärna utgörs dels av ett teoretiskt ramverk, i vilket redogörs för business intelligence, samt ett avsnitt där teorier om konsumenternas köpbeteende presenteras.Metod: Arbetet har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där fokus ligger på semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna har ett djupgående angreppssätt används.Empiri: Intervjuer med respondenter, i form av ämnesspecifik expertis, från IBM Sverige, HUI Research och Coop Sverige AB har genomförts.Resultat: Resultatet som presenteras i undersökningen visar på att konsumentförståelse i huvudsak genereras ur kundkortsdatan vilken fungerar som såväl informationsinsamlare som relationsskapare. Utöver det finns det ett växande intresse för kartläggning av rörelsemönster i butik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Uppsatsen utgår ifrån Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien ämnar skildra hur styrning av projekt påverkar projektbeställares och projektledares arbete i projekt vad gäller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta är studien baserad på sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher på arbetsmarknaden. Datan från intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar.Agency- och Stewardship Theory är nära sammankopplade med Project Governance, även om de i sig själva är helt skilda.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.