Syftet med studien är att undersöka vad som startar processen att lämna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sådana startpunkter kan teoretiskt förstås som vändpunkter. Vi vill dessutom med hjälp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. Frågeställningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhållande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förändring av handling och levnadssätt?Hur väl kan deras förändring av levnadssätt förstås med hjälp av begreppet vändpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningKvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochåstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga ärpositiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala.

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008.

Vi kan i Sverige vara stolta över att flera år i rad blivit utsedd till ett av världens mest jämställda land. Men om man tittar närmare på forskning och statistik om jämställdhet i Sverige blir man förvånad över att vi kommer högst på listan år efter år, samtidigt som man blir lite oroad för hur det ser ut i resten av länderna som finns på listan. Sanningen är den att i Sverige är kvinnor starkt underrepresenterade på ledande positioner inom privata sektorn, samtidigt som de dominerar inom service yrken där lönerna i regel är lägre, och möjligheterna till avancemang i karriären är färre . Trots att det har skett många förändringar och förbättringar för kvinnans del i samhället så har den manliga dominansen med den hierarkiska uppdelningen mellan könen lyckats överleva historien och kvarstår i allra högsta grad än idag. Organisationskulturen och ledarskapet har formats av och för män med historiskt skapade normer och regler genom att kvinnan är relativt ny på detta manliga fält ses hon som avvikare ?tokiens? genom sitt sätt att vara och agera då detta går emot alla föreställningar som acossieras med ledarskapet.

AbstractThe purpose of this study is to examine how children interact with each other and what social positions they assume when using the learning pad. The social positions reffered to is the Owner, the Participant and the Spectator, defined by Ljung Djärf (2004). According to Ljung Djärf (2004), the Owner is defined as the one in control of the mouse and keyboard. The Owner is expected to be in charge of what is happening on the screen. The Participant is typically found on a chair near the computer.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur det gränslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det gränslösa arbetet diskuteras av tjänstemän. Studien utgår ifrån Karaseks och Theorells modell bestående av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien går även in på vad ett gränslöst arbete innebär och hur flexibilitet påverkar anställda och deras organisationer.För en djupare förståelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa närmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. Två intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och använder väldigt olika strategier för att få balans i det gränslösa arbete.

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Lip force has been found to affect the ability to achieve satisfying speech production and swallowing. A normative value for lip force in adults has been measured to 15 Newton (N). Corresponding value for children measured with Lip Force Meter 100 (LF100) does not exist. In the current study lip force was measured in children between the ages of five and ten years. The aim of the study was to obtain normative values for children with typical development in separate age groups.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mängd material kring teorier om demokrati av både deskriptiv och normativ karaktär. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att få utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin då de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat på dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.