Sökresultat:
304 Uppsatser om Normativa frćgor - Sida 3 av 21
LÀrande under flygstridsledningsutbildning : En intervjustudie rörande lÀrande kopplat mot Kolbs lÀrocirkel
Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste tvÄ Ären underkÀnts tvÄ elever per Är, detta motsvarar en andel pÄ cirka en fjÀrdedel som inte blir godkÀnda. Inför att man pÄbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebÀra att endast de med rÀtt förutsÀttningar antas till utbildningen. DÄ vissa individer trots det blir underkÀnda lyfts tesen att detta kan bero pÄ antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats pÄ utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lÀrare pÄ den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jÀmföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslÀrande och dÀrigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptÀckas.
Betydelsen av ungdomars val för gymnasieskolans utveckling : Har skolorna möjlighet att pÄverka framtiden?
           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.
Stora beslut för smÄ företag : Investeringsprocessen i smÄföretag
Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillvÀxttakten i samhÀllet. En stor andel av företagen Àr smÄföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjÀrde största industrigren och en förutsÀttning för att smÄföretagen ska expandera och stÀrka sin konkurrenskraft Àr genom att genomföra lönsamma investeringar. Det Àr dÀrför vÀsentligt att investeringsprocesserna Àr vÀl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jÀmföra smÄföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom Àmnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.
Att vara eller inte vara en feminin feminist : En kritisk diskursanalys om förhÄllandet mellan feminism och feminitet
Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.
Instrumenteffekt inom anvÀndbarhetstestning : MÀtinstrumentets pÄverkan pÄ ett systems anvÀndbarhet
FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..
Synen pÄ bottar.
Bottar Àr program eller en kombination av program som kan simulera mÀnniskor eller mÀnskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjÀna pengar pÄ olika spel, auktioner m.m. över nÀtet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, vÀcker frÄgan hur man etiskt ska stÀlla sig till anvÀndandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det Àr att anvÀnda bottar.
Verksamhetsuppföljning: En fallstudie om institutionalisering inom projektstyrning
Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.
Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
Nyskapande inom reklamannonser : En studie av reklamens utveckling i teori och praktik
Miljön för annonsering och reklam har förÀndrats. MÀnniskor har blivit alltmer exponerade till reklam och har dÀrför blivit alltmer skeptiska och trötta pÄ den. DÀrför har det fÄtt en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhÄllande, men samtidigt nyskapande för att pÄ sÄ sÀtt vÀcka uppmÀrksamhet och motivera konsumenterna att titta pÄ reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen mÄste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - bÄde i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vÀgen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation frÄn konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger pÄ praktiska underlag och visar de sammanhangen som rÄdde i branschen nÀr teorin skapades.
Upplevelsen av moderskapet : -En kvaliativ studie om moderskap, förÀldraledighet och normer
Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras Àr vilka normativa förvÀntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förÀndras efter att paret fÄtt barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrÄn ett före- och efterperspektiv relaterat till hushÄllet, yrkesarbete och förÀldraskap.  Modersbilden i dagens samhÀlle vrids mellan ett husmors ideal och den framgÄngsrike yrkeskarriÀristen. Den goda modern lever upp till hushÄllsidealet, har en framgÄngsrik karriÀr och vÄrdar sitt yttre efter dagens alla hÀlso- och skönhetsideal.
Svensk taktik inom Counterinsurgency
Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har stÀllt Försvarsmakten mot en motstÄndare av irreguljÀr karaktÀr, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lÀrdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lÀrdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Försvarsmaktens syn pÄ taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstÀmmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frÄgestÀllningen: Hur karaktÀriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jÀmfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angÄende taktik inom COIN. UtifrÄn teorierna formas variabler vilka anvÀnds i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.
Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv pa? bruket av hen pa? Twitter
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
FörÀldraledighet ur ett maktperspektiv
FörhÄllandet mellan man och kvinna Àr pÄ mÄnga sÀtt lÄst vid normativa förhÄllningsregler bundet till könsroller. FörÀldraledigheten Àr Àn i dag, trots stora förÀndringar mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av förÀldraledigheten medan mannen arbetar. FörhÄllandena gÄr mot förÀndring men denna förÀndring sker lÄngsamt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar hur förÀldrar vÀljer att dela upp förÀldraledigheten mellan sig.
Lika lÄng tid som det tar att gÄ in i skiten tar det att gÄ ut -En studie av kvinnors vÀg ut ur en kriminell livsstil
Syftet med studien Àr att undersöka vad som startar processen att lÀmna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sÄdana startpunkter kan teoretiskt förstÄs som vÀndpunkter. Vi vill dessutom med hjÀlp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhÄllande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förÀndring av handling och levnadssÀtt?Hur vÀl kan deras förÀndring av levnadssÀtt förstÄs med hjÀlp av begreppet vÀndpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.
Betyg pÄ sin muntliga grammatik? : Sambandet mellan grammatisk utvecklingsnivÄ och betyg pÄ det muntliga nationella provet i SVA1
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.