Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfältet. Detta trots att USA ansåg att de ansvariga bakom dåden var terroristnätverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rättfärdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstänktes härbärgera de skyldiga. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur denna nya typ av krig rättfärdigas.

Att religionsämnet har förändrats och utvecklats under de senaste 40 åren är det ju inget snack om. Frågan är dock vad som har påverkat denna förändring? I min uppsats fokuserar jag enbart på hur det specifika ämnet religionskunskap i gymnasieskolan påverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gång har jag insett att detta utifrån de förutsättningar jag hade var relativt svårt att svara på. Eftersom det finns så mycket som kan påverka religionsämnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Bakgrund: Hållbarhet blir mer och mer debatterat och aktuellt på den samhälleligaagendan. Fler företag inser vikten av att arbeta med frågan för att antingenvinna på det rent ekonomiskt eller ta sitt moraliska ansvar. Universeum ärett vetenskapscentrum som varit i drift i 13 år och som sedan start haft ettekologiskt synsätt. Organisationen arbetar idag med ekologiskahållbarhetsfrågor i stor utsträckning men har hitintills inte konkretiseratfrågan i verksamheten fullt ut. I höstas togs dock beslutet att utveckla enhållbarhetsstrategi.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera varför Universeum utvecklar enhållbarhetsstrategi samt varför de väljer att göra det nu.

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim?s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity.

Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska..

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11.Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande.I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt.

The strive for control over employees has developed throughout the years. This paper has its focus on how normative control can work as a powerful method to create and uphold a sought for behavior. Many companies have found an interest in a higher moral stance to get competitive advantages, and offer their customers and partners a more ethical product. This phenomenon has in Sweden resulted in a sphere of companies who has earned the R-licens. The R-licens is earned by companies if they fulfill ethical and cultural criteria.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten.

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse).

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.