Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Min uppsats är deskriptiv och inriktar sig på frågan om hur vetenskaplig socialpsykologisk kunskap används för att bekämpa motståndsgrupper i främmande land. Denna kunskap finns dokumenterad i Joint Publication 3-24 Counterinsurgency Operations 05 October 2009, sammanfattad av Joint Chiefs of Staff (den amerikanska militärledningen).Jag har gjort en analys av detta dokument i form av dokumentanalys med inspiration av diskursanalys, och jag låtit mig inspireras av Foucault och Fairclough. Dokumentet innehåller mycket intressant, läsvärt och tankeväckande socialpsykologiskt resonemang, som nu mera anses vara en viktig del av den amerikanska militärstrategin i lågintensiva krig mot motståndsgrupper i så kallade främmande länder. Dokumentet har till stora delar analyserats utifrån så kallade noder eller huvudbegrepp som används i diskursanalys, som exempelvis ledare, motståndsgrupp, subgrupp, emotion, kognition och kommunikation, men som också har använts för att binda samman mitt teoriunderlag eller perspektiv.I sammanfattande form vill jag hävda att jag har kommit fram till följande slutsatser; En slutsats är att militären visar hur viktigt de anser att kognition och emotion är, och hur intimt det hänger samman och är avgörande för att besegra en motståndsgrupp. En annan slutsats är hur kommunikationen påverkar ledaren och motståndsgruppens förmåga att få fram sitt budskap och få folkets stöd.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Title: Culture?s Affect on the Determinants of Customer Satisfaction in Retailing: The Case of a European Retailer in the U.S. and China Date of the Seminar: 29th of May 2007 Course: BUS 809 Master thesis in International Marketing Authors: Lisa Bustamante Chesley Norman Charlotte Valind Advisors: Johan Anselmsson Cecilia Cassinger Keywords: International Retailing, Determinants of Customer Satisfaction, Culture, United States, China Thesis purpose: Our study aims to identify the determinants of customer satisfaction of two national cultures in a global retail setting, in order to clarify what role culture has, if any, in customers? satisfaction with an international retailer. Further, this will uncover if a Western perspective of determinants of satisfaction is a universal means of capturing what satisfies customers across cultures in a retail setting.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ?Post A Secret? utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ?Post A Secret? som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault?s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman?s gender system and contract theory, Judith Butler?s heterosexual matrix and R.W.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.