I en strävan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket påverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer känslig för horisontella krafter som i Sverige främst uppkommer från vinden. Bruksgränstillståndet är ofta dimensionerande för det bärande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma från vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamående och obehagskänslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan användas för avsett ändamål.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Examensarbetet handlar om på vilka sätt sju förskollärare dokumenterar barns lärprocesser i den dagliga verksamheten, för att främja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka på vilka sätt förskollärare säger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt på vilka vis de anser att dokumentationsarbetet påverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lärande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollärare utifrån färdiga mallar främst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhållande till vad som ses normalt för deras ålder. Dokumentationsformen skiljer sig från pedagogisk dokumentation som härstammar från en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, både hos dräktiga tikar och hos övriga hundar genom att påverka synförmåga och tillväxt av epitel samt andra viktiga cellulära mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret få i sig tillräcklig mängd vitamin A via kosten. För höga mängder kan däremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A är gomspalt. Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen går till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret. Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillärt område som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, två från överkäken (maxillarvulsterna) och en från näsområdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillära området består av tre delar varav den ena utgör den primära gommen.

I dagens samhälle ligger rådgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har därmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och nannyfenomenet är en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? så kallade nannys ? som lär ut tips och tricks till föräldrar som behöver hjälp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och återta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av fokusgruppsamtal ta reda på hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framställning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i nannyprogrammen Nannyjouren och Supernanny.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Examensarbetet behandlar ämnet zinkutsläpp från biltvättar där arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet från biltvättarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda på hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det är att prioritera åtgärder för problemet. Dessutom har litterära förarbeten gjorts för att ta reda på hur en pH-justering kan påverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan påverka zinkutfällningen.Utvärdering har även gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lämpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och här ingår sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlägger och beskriver även driften av biltvättanläggningar och deras reningsverk iSverige. Här ingår vilka olika tekniker som används, hur dessa påverkar miljön rent allmäntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanläggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvändning.Experimentella försök har gjorts för att bestämma hur utfällningen av zink förändras medvarierande pH i tvättvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som därmed ärlöst, är minimala i pH-området 8,6-9,2 och maximala vid låga pH-värden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelåg någon skillnad mellan två elitlag med avseende på fysisk kapacitet. Frågeställningar: Vilka fysiska krav ställs på kvinnliga truppgymnaster under träning och tävling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster från två olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvärdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthållighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. Båda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera år, det ena laget har vunnit flera SM-tävlingar och tävlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig på tredje till sjätte plats på SM.

Studiens syfte är att undersöka krishantering ur ett varumärkesperspektiv med avsikten att fylla något av det tomrum som vi upplever inom området. Då forskningsfrågan är mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrågor: Vad är en kris? Vad är en varumärkeskris? Hur påverkas varumärket av en kris? Hur påverkar varumärket krisen? Hur försvaras ett varumärke? Sammantaget söker vi besvara frågan om vilken betydelse varumärket har i en kriskontext. Vi har använt oss av en organisk struktur, där vi delat upp vårt problem i tre teman; varumärket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnå syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Denna rapport sammanställer vattenhydraulikens möjligheter samt fördelar och nackdelar vid konvertering av befintliga hydraulsystem, eller nya anpassade system inom vattenkraften. Dessutom ska en jämförelse mellan miljöpåverkan av olja jämfört med vatten som behandlats för att passa i olika hydraulsystem redovisas. En stor fråga är om vattenhydrauliken har samma hållbarhet som oljehydrauliken och ifall man får accelererad nötning ifall man konverterar ett befintligt system från oljehydraulik till vattenhydraulik.Vattenhydraulik i vattenkraft används redan till luckservon. För ledkransservo ställs högre krav på driftsäkerhet men vatten bör kunna användas där med. Pitchkontroll för kaplannav är under utveckling, det som saknas just nu är sviveln som sitter längst upp på turbinaxeln.

Bakgrund: Varje år lider globalt ca 60-80 miljoner par av infertilitet och cirka hälften av dessa beror på manlig infertilitet, som är ett multifaktoriellt syndrom. Låg eller ingen spermieproduktion står troligen för 50 % av fallen. Orsakerna kan vara genetiska eller förvärvade miljö- eller livsstilsfaktorer. Stor andel diagnostiseras dock med idiopatisk infertilitet. Den ökande prevalensen av diabetes mellitus kommer troligen att öka förekomsten av subfertilitet (nedsatt fruktsamhet) eller infertilitet.