Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

Studiens syfte är att utifrån ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska användas i skolan. Empirin består av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhälleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhållande till samhället. De centrala delarna i mindfulness är att lära sig bli en mer medveten och reflekterande människa samt att inta ett accepterande förhållningssätt.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer?Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden.

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.

Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan.

Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stå utanför arbetsmarknaden och hur de med hjälp av bildterapi och basal kroppskännedom börjar omdefiniera synen på sig själva och sitt handlingsutrymme och på så sätt blir mer delaktiga i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gått i bildterapi och basal kroppskännedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet är också att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsätta i egen regi, med fokus på gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna långtidssjukskrivna och behövde få rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete när det nya sjukförsäkringssystemet infördes i juli 2008.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.