Enligt en studie frÄn livsmedelsverket Àter den genomsnittliga svensken alldeles för dÄligt. Godis, lÀsk, kakor och bullar utgör ungefÀr femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven Àr tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan Àven i t.e.x. fÀrdiglagade matrÀtter och bacon. Fika Àr en tradition som Àr central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Titel: NedlÀggningsretorik i svensk nyhetstextNivÄ: C-uppsats i Àmnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste Ären har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. VÄr uppsats syftar till att studera sÀttet som medier skriver om nedlÀggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen frÄn fyra nedlÀggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.FrÄgestÀllning: ? Vad sÀgs om nedlÀggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad fÄr de sÀga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Syftet med denna uppsats har varit att fÄ en inblick i hur pianot anvÀnds inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat pÄ och analyserat deras spel. Det följer Àven med en cd-skiva med ljudexempel frÄn intervjutillfÀllena. Vi pratade om karaktÀrsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras instÀllning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begrÀnsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillÀmpning i svensk rÀtt idag. FrÄn att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste Ären fÄtt mer genomslag och en mer accepterad status..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.

Denna studie bygger pÄ en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehÄllsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rÀttviseteori som behandlar frÄgan om hur rÀttvisa ska kunna uppnÄs i en globaliserad vÀrld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jÀmlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att rÀknas som rÀttvisesubjekt för att omfattas av de rÀttigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krÀvs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhÀllet och deras vistelse hÀr Àr villkorad pÄ det sÀtt att de exempelvis krÀvs inneha tillrÀckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation dÀr de utestÀngs frÄn viktiga sociala arenor i samhÀllet till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hÀvda sina rÀttigheter och fÄ dessa tillgodosedda.

Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.

Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Även om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.