Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som serveras, vad elever vÀljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer pÄ vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfÀlle och med en klass pÄ 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra Àr vart fjÀrde i England som ocksÄ rÀknas till ett av de lÀnder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hÀlsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig Ă„lder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det Ă€r viktigt att undersöka hur Ă„ngestsyndrom kan förebyggas eftersom fĂ„ barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram frĂ„n Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioĂ„rsĂ„ldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner.

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har pÄvisat att intagna i fÀngelse harlÀgre nivÄer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet Àn ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det rÄder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen Àr att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna Àr överens om att byggbranschen ska innehÄlla rÀttvisa och sunda konkurrensförhÄllanden och dÀrtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna dÀremot inte varit överens om Àr huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan Àr förenligt med svensk arbetsrÀtt. Efter drygt ett Ärs förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rÀtt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebÀr att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en sÀrskild nÀmnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera gÀllande svensk rÀtt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrÄn arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om sÄ Àr fallet Àven se pÄ hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Olika sprÄk har olika ortografiskt djup och svenska sprÄket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) sprÄk Àn engelska sprÄket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det frÀmmande sprÄket engelska frÄn lÄgstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvÀrsprÄkliga överföringar mellan en förmÄga i modersmÄlet och samma förmÄga i det frÀmmande sprÄket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordlÀsning) pÄ svenska och engelska hos elever med lÀssvÄrigheter och typiska lÀsare i Ärskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat pÄ tvÄ grupper; 19 elever med lÀssvÄrigheter och 29 typiska lÀsare.

Prognostisering av makroekonomiska variabler Àr betydelsefullt för mÄnga individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig pÄ vÄra framtida förvÀntningar om variablerna och kommer stÀndigt att vara förknippade med osÀkerhet eftersom framtiden obönhörligen Àr oviss. För att underlÀtta beslutsfattande Àr det dÀrmed nödvÀndigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som Àr sÄ tillförlitliga och rÀttvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna Àr de som visar framtida inflationsförvÀntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen pÄverkar hur Riksbanken sÀtter styrrÀntan. InflationsnivÄn och förvÀntningar pÄ denna Àr nÄgot som pÄverkar sÄvÀl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen lÄngivare- lÄntagare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbÀttras dels genom att anvÀnda ett mÄtt pÄ BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillÀmpa en metod för interceptjustering.

HÄllbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för lÄngsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strÀvanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i mÄnga lÀnder. Med utgÄngspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hÄllbar utveckling pÄverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - frÄn kretsloppstÀnkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstÄs.I en fallstudie i Malmö studeras nÀrmare hur förÀndringen av den miljöpolitiska diskursen Äterspeglas i en lokal kontext samt huruvida det Àr nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förÀndringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Uppsatsens syfte Àr att analysera den frikyrklig grÀnsdragning i förhÄllande till nazismen med hjÀlp av sociologisk teori om gruppidentitet. PÄ grund av att synen pÄ judarna Àr avgörande för nazismen behandlas synen pÄ judarna bÄde avskilt frÄn, och tillsammans med nazismen. De övergripande frÄgor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv Àr: 1. Drar respektive samfund/rörelse/Äsikt en grÀns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.