I den hÀr uppsatsen har anvÀndningen och betydelsen av ett utvalt antal översÀttningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck pÄ svenska och mandarin studerats. Uppgiften nÀrmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmÄlstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har anvÀnts för att beskriva det inre sinnestillstÄndet hos personer nÀr de handlar pÄ de sÀtt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka kÀnslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översÀttningsekvivalenterna har observerats..

Syftet med studien Àr att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skÄnska, norrlÀndska och svenska pÄ mÄngsprÄkig grund. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ om dessa ungdomar anser svenska pÄ mÄngsprÄkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrÄn kön och första- och andrasprÄkstalare. Ett annat perspektiv som jag Àven kommer att presentera Àr den didaktiska aspekten pÄ sprÄklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan pÄverka elevernas attityd till dialekt.En enkÀtundersökning utfördes pÄ tvÄ könshomogena grupper, dÀr eleverna fick lyssna pÄ inspelningar av de tre olika sprÄkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt Àr följande: geografiskt, tids- och platsbundet och sprÄkligt slÀktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stÀmmer överens med forskarnas, det vill sÀga tal som Àr typiskt för ett geografiskt omrÄde, Àven om ungdomarna anvÀnder andra ord.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielÀrare i svenska och med en lÀrarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterÀr kanon i den svenska gymnasieskolan. LitterÀr kanon bygger pÄ texturval som Àr ett resultat av Àmnesteoretisk kunskap, men ocksÄ av undervisande lÀrares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frÄnvaro av sÄdan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensÀttning. Denna reproduktion stÀlls sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp anvÀnds för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Denna uppsats har undersökt turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ ett svenskt diskussionsforum. NĂ€r AtatĂŒrk grundade Turkiet sĂ„ kom han att presentera sitt moderniseringsprojekt med sex inriktningar dĂ€r nationalismen var ett av de tvĂ„ centrala elementen av dessa. Uppsatsens syfte har varit att analysera hur den turkiska nationalismen uttrycks pĂ„ svenska diskussionsforum. Detta har gjorts med hjĂ€lp av en netnografisk studie dĂ€r texter frĂ„n internet har samlats in och analyserats med hjĂ€lp av en kvalitativ dataanalys. Uppsatsen har sedan sökt svar pĂ„ de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna: PĂ„ vilket sĂ€tt uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum? I vilka sammanhang uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum? Uppsatsen visade pĂ„ att turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum ofta uttrycktes som nĂ„gonting viktigt som bör upprĂ€tthĂ„llas.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Föreliggande studie Àr ett försök att fÄ fram relevant information kring realisering av kvantitet i tvÄ svenska dialekter. FöremÄl för undersökningen Àr eliciterade enstaviga minimala ord frÄn tvÄ talare av gotlÀndska samt tvÄ talare av skÄnska. Materialet, som spelats in av dialektprojektet SweDia 2000, ger möjlighet att i flera dialekter studera kvantitetsfenomenet med hjÀlp av samordnade, jÀmförbara ordlistor..

Det hÀr Àr en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska vÄren i Tunisien, Egypten och Libyen under Är 2011. VÄr utgÄngspunkt Àr de tolv klassiska nyhetsvÀrderingsteorierna, med tyngd pÄ geografisk, kulturell och ekonomisk nÀrhet.Uppsatsen syfte Àr att fÄ bÀttre kÀnnedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen frÄn de tre lÀnderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker tvÄ veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen.Vi har gjort en kvantitativ undersökning, nÀr rapporteringen av upproren började, hur den sÄg ut och vilka kÀllor man valde att lyfta fram. Vi valde ocksÄ att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstÄ förhÄllandena för de svenska utrikesreportrarna.

De senaste decennierna har handeln mellan lĂ€nder ökat kraftigt och dessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört att globaliseringens pĂ„verkan har börjat kĂ€nnas i lĂ€nder över vĂ€rlden, dĂ€r nationsgrĂ€nser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt mer internationaliserade och agerar globalt i allt större utstrĂ€ckning. Debatter visar att det finns olika syn pĂ„ globalisering och dess effekter, en del Ă€r positivt instĂ€llda medan andra Ă€r negativt instĂ€llda. Även Sverige har pĂ„verkats av globaliseringen och internationaliseringen dĂ€r allt fler utlĂ€ndska företag trĂ€der in och agerar.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Studiens syfte Àr att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har pÄvisat svÄrigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, sÄsom Global Compact, dÄ de i stor utstrÀckning Àr utformade pÄ ett övergripande och flexibelt sÀtt. Inom byggindustrin Äterfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste Ären gett hÄllbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker frÀmst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hÄllbarhetsaktiviteter, frÀmst inom miljöomrÄdet.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Denna uppsats tar upp frÄgan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktÀr. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare??. Bloggens popularitet och framfart de senaste Ären gör den lÀttillgÀnglig som lÀsare men ocksÄ som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad Àr det dÄ som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna fÄ en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in frÄn relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssÀtt.