Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kÀrnkraften pÄ elpriset för svenska hushÄll pÄ den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som Àr baserad pÄ utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har anvÀnds i analysen. Den ekonometriska modellen bygger pÄ tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha pÄverkat elpriserna. Studien har avgrÀnsats till insamling av datamaterial frÄn Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet frÄn den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kÀrnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushÄllens elpriser med drygt 9 procent.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna pÄ grundskolans senare Är lÀser i Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. I arbetet fÄr lÀsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring Àmnet. I resultatet framkommer det att de frÀmsta skÀlen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehÄll och sprÄkliga nivÄ samt elevernas erfarenheter, förförstÄelse och sprÄkliga nivÄ. Det Àr viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och kÀnna igen sig i en text.

Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.

Denna uppsatssyfte var att ta reda pÄ vilken kÀnnedom som finns om de svenskanÀringsrekommendationerna hos mÀnniskor pÄ ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har Àven inne-fattat att ta reda pÄ huruvida man anvÀnder sig av denna kÀnnedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvÀrsnittsstudie har anvÀnts i denna undersökning och hundratio enkÀter har blivit besvarade. Dessa enkÀter har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kÀnde till de svenska nÀringsrekom-mendationerna. Majoriteten var ocksÄ omedvetna om hur den procentuella energifördelningen sÄg ut. JÀmförbart med tidigare studier sÄ underskattade mÀnnen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kÀnnedom om rekommendationerna som helhet.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Detta arbete behandlar Àmnet lÀsförstÄelse ur olika perspektiv. Fokus ligger pÄ hur man kan trÀna upp en god lÀsförstÄelse genom att anvÀnda olika lÀsstrategier. Uppsatsen vÀnder sig bÄde till Àmnet svenska och svenska som andrasprÄk, dÀrför Àr vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lÀrare och elever, som detta arbete kan vara behjÀlpligt för.En stor del av uppsatsen handlar ocksÄ om lÀsstrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara pÄ arbetets frÄgestÀllningar. Informanterna Àr tvÄ lÀrare i svenska och svenska som andrasprÄk, som arbetar pÄ ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att sÄvÀl informanterna som forskarna, anser att lÀsförstÄelse innebÀr att man kan avkoda en text och tolka dess innehÄll.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den svenska försvarsmakten har genomgÄtt en förÀndring mot ett insatsförsvar frÄn ett invasionsförsvar. I dagslÀget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, nÄgot som stÀller krav pÄ interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har dÀr varit med om utvecklingen av IED-hotet och pÄ sÄ sÀtt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur lÄngt har denna anpassning kommit, frÀmst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mÄl Àr uppsatt men finns underlaget för att nÄ detta mÄl? I uppsatsen kommer jag att jÀmföra de styrningar som finns i mÄlet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som stÀlls pÄ utbildning..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av för att ta reda pÄ elevernas andrasprÄksutveckling. Mitt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna förhÄller sig till andrasprÄksundervisningen. Undersökningen Àr gjord pÄ tre olika skolor i södra Sverige dÀr jag har intervjuat lÀrare i andrasprÄk samt ett antal elever som har svenska som sitt andrasprÄk. Förutom att lÀrarna arbetar pÄ ett medvetande sÀtt med andrasprÄkselever visar resultatet ocksÄ att performansanlysen Àr metoden som lÀrarna pÄ dessa tre skolor vÀljer att anvÀnda. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna ser andrasprÄksundervisningen som nÄgot positivt dÀr de fÄr möjlighet att förbÀttra sitt svenska sprÄk..

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utstrÀckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen prÀglas av neoliberalismen Ären 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen Àr utbildningsposten i de Ärliga budgetdebatterna Ären 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet anvÀnder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt tvÄ diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmÀtningar, dÀr PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.