ABSTRAKTSyftet med den hĂ€r studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna Ă„terstĂ€llas till ursprungsskicket med smĂ€rre förĂ€ndringar med tanke pĂ„ skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt vĂ€rde i parken.Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nĂ€mner de som ritat parkens olika delar. För att göra den hĂ€r studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda pĂ„ hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jĂ€mföra detta med hur de ser ut idag.Efter den hĂ€r processen har fyra slutprodukter framstĂ€llts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa Ă€r förslag till mönster för de utvalda platserna samt vĂ€xtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idĂ©ritningar ska kunna vara till hjĂ€lp om dessa delar skulle Ă„terskapas pĂ„ Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle anvĂ€ndas om broderiparterren och labyrinten skulle Ă„terskapas sĂ„ skulle det hĂ€r arbetet kunna vara till hjĂ€lp genom information om vilka kartor som skulle vara lĂ€mpliga att anvĂ€nda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer vĂ€lja att anlĂ€gga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de Ă„terskapades..

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende pÄ dess ursprung, bakgrund, tillÀmpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jÀmförelseteorier med övriga yrken och tjÀnster, samt se till medias framstÀllning av Àmnet. Rapporten bygger pÄ intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:Om de nÀringspolitiska insatserna som gjorts överrensstÀmmer med vÄra litterÀra studier samt om dessa omrÄden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker Àven om möjligheten till att arbeta i nÀtverk Àr orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nÀtverk pÄ dessa omrÄden.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som Àr placerade inom omrÄdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nÀtverksbildning inom parkerna och hur företagen ser pÄ denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vÄr undersökning. Till en början har vi tagit reda pÄ litteratur om kluster, vad det Àr och hur det beskrivs om hur det ska tillÀmpas för att fungera ute i verkligheten.

Mobbning i förskolan Àr ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, bÄde ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska anvÀndas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie Àr att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha frÄn sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fÄtt handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas nÄgot i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

En nÀrlÀsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens vÀg pÄ hÀlleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att dÀrigenom lyfta fram och blottlÀgga sÀrskilda strukturer i texterna som belyser den mÀnskligt existentiella problematiken. DÀrtill anknyts de tre ovan nÀmnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion..

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med sÀrskild inriktning pÄ huruvida det Àr möjligt att avtalsbundenhet intrÀffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrÀtt. Avtalslagens regler ger inte nÄgra klara regler pÄ omrÄdet och det gÄr inte heller att skönja nÄgon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregÄs ofta av lÄnga, komplexa och resurskrÀvande förhandlingar och stÄr i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrÀtten vilar pÄ att en part skall kunna förlita sig pÄ motpartens agerande vilket i slutÀndan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stÄnd. I praktiken Àr dock lojalitetspliktens legitimitet ifrÄgasatt och det rÄder oklarhet i huruvida det gÄr att successivt bli bunden till ett avtal.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.