Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förÀndringar i denna utifrÄn dess tre senaste parti-och principprogram frÄn 1999, 2003 och 2011. Partiet har gÄtt framÄt i varje val och nÄdde i valet 2010 över fyraprocentspÀrren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvÀrlden har prÀglats av globalisering, dÀr internationella samarbetsorgan fÄtt större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpÄ nationalstaternas identitetsbÀrande roll inskrÀnkts. Studien har utgjorts av en innehÄllslig idéanalys dÀr programmen jÀmförts mot tvÄ idealtyper. Den ena har dÄ baserats pÄ Samuel P Huntingtons teori om en ny vÀrldsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som strÀcker sig utanför nationalstaternas territoriella grÀnser.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i RosengÄrd uppfattar den massmediala bilden av sitt omrÄde och hur denna bild pÄverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 45 respondenter. UtifrÄn svaren pÄ dessa enkÀter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgÄtt frÄn litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Det finns en uppsjö av litteratur som pÄ olika sÀtt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av omrÄden med mÄnga utlandsfödda svenskar.

Under utbildningstiden har vi uppmÀrksammat att intimitet har varit starkt nÀrvarande iomvÄrdnadsarbetet. Begreppet tycks innehÄlla mÄnga dimensioner och kan vara svÄrt attförhÄlla sig till. DÀrför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvÄrdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för lÀsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det Àr som kan pÄverka lÀsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder sig av i skolorna. Det beskrivs ocksÄ hur dessa arbetsmetoder anvÀnds för att stimulera elevernas lÀsintresse. Undersökningen tar Àven upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas lÀsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen Àr att fÄ veta vilka erfarenheter sex lÀrare i Ärskurs fyra till sex har av elevernas intresse för lÀsning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder i undervisning och vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas lÀsintresse.MetodMetoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och intervju har anvÀnds vid insamling av data.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.