Europeiskt och nordiskt försvarsmaterielsamarbete
En studie om det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden
I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena. De sammanvägda resultaten från studien ger inget entydigt svar på hur skillnaden mellan Europa och Norden med avseende på detta samband kan förklaras. Även om minskade försvarsutgifter överlag beskrivs som en drivkraft till internationellt försvarsmaterielsamarbete finns det sammantaget anledning att ifrågasätta att länder per automatik åstadkommer kostnadsbesparingar genom att ingå i ett försvarsmaterielsamarbete. Resultaten tyder på att försvarsmaterielsamarbete försvåras avsevärt om samarbetet varken kan erbjuda länderna kostnadseffektiva lösningar eller bidra till upprätthållandet av nationernas enskilda säkerhetspolitiska intressen. Inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet tyder mycket på att denna problematik är närvarande. Detta kan också vara en potentiell förklaring till frånvaron av samband mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete för de nordiska länderna.