Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

För att sÀkerstÀlla att PiteÄ kommuns sÀkerhetspolicy och riktlinjer för sÀkerhetsarbetet efterföljs vill PiteÄ kommun undersöka det rÄdande sÀkerhetsklimatet bland de anstÀllda inom kommunen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur risker uppfattas bland de anstÀllda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan Äterkoppla till mÄlen i kommunens handlingsplan gÀllande sÀkerhetsarbetet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: Vilka riskkÀllor kan de anstÀllda identifiera inom sin egen verksamhet och Àr dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anstÀllda om policys, procedurer samt praktiskt sÀkerhetsarbete? Kan de anstÀlldas uppfattning om risk och sÀkerhet pÄverka kommunens lÄngsiktiga sÀkerhetsarbete? En enkÀtundersökning med 79 anstÀllda inom PiteÄ kommun utfördes med hjÀlp av ett enkÀtinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tillÀggsfrÄgor. Resultaten visar att PiteÄ kommun hade ett starkt sÀkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 vÀrde >3,30.

Detta examensarbete avser att undersöka konsekvenserna av förÀndrade materialhanteringsrutiner vid försÀljning av morgontidningsprenumerationer. Undersökningen genomförs inom Nerikes Allehanda AB, som Àr en av Sveriges största landsortstidningar. FörsÀljningen av prenumerationer inom NA Àr utkontrakterad till ett externt telemarketingbolag.Under 2004 genomfördes en omfattande strukturförÀndring inom prenumerationsfunktionen inom NA. Avsikten var att effektivisera och möjliggöra en förbÀttrad uppföljning av försÀljningen. Det var jag som författare av detta examensarbete som lade grunden och implementerade strukturförÀndringen.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och BjÞrn Sortlands Kva tÄler sÄ lite at det knuser om du seier namnet pÄ det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jÀmföra romanernas skildringar av döden i frÄga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebÀr för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en nÀrlÀsning med fokus pÄ bland annat motiv som insikt, kÀnslor, tro, kÀrlek och sexualitet.Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen Àr att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sÀtt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kÀrlek.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur pÄ förskolor, men ocksÄ hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Vi vill Àven belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas vÄra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmÀnhet samt arbetet kring litteraturen sÄsom höglÀsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn pÄ tvÄ undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar inte pÄ nÄgon större skillnad varken vad det gÀller pedagogers syn pÄ höglÀsningens betydelse eller bokutbudet pÄ förskolorna. DÀremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhÄllningssÀtt till barnlitteratur skiljer sig Ät, bland annat genom att barnen oftare Àn pedagogerna vÀljer populÀrkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förstÄelse vad gÀller barnlitteratur och höglÀsning i förskolan. Men Àven att vi genom detta arbete sprider vÄra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att pĂ„verka mĂ€nniskan pĂ„ mikronivĂ„, dĂ€rtill skaffa sig en större förstĂ„else för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebĂ€r och Ă€ven skaffa sig en ökad förstĂ„else för fenomenet ?vi mot dem?.Fokus i uppsatsen Ă€r det förslag som Regeringens AnsvarskommittĂ© tagit fram angĂ„ende en sammanslagning av Sveriges lĂ€n till nio regioner, dĂ€r uppsatsen kommer att behandla vd som hĂ€nder med mĂ€nniskors regionala identitet vid en sĂ„dan sammanslagning. Förslaget innebĂ€r dĂ„ att VĂ€rmlands och Örebro lĂ€n ska slĂ„s samman.Uppsatsen Ă€r uppbyggd pĂ„ studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur frĂ€mst inom Ă€mnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har Ă€ven anvĂ€nts som teoretiska referensramar, pĂ„ vilken intervjufrĂ„gor baseras. Uppsatsen Ă€r sĂ„ledes Ă€ven delvis uppbyggd pĂ„ djupintervjuer, vilka sedan jĂ€mförs och analyseras tillsammans med teorin med hjĂ€lp av en analysmodell.Karlstadbor har en vĂ€ldigt stark identitet som vĂ€rmlĂ€nningar, vilka dĂ„ har sin identitet starkt kopplat till landskapet VĂ€rmland.

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut prÀglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det Àr nÄgot som slÄr sÀrskilt hÄrt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strÀvan att bibehÄlla förmÄgebredd och djup ingÄs multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har frÄn ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktÀristikum för framgÄngsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte Àr att undersöka om dessa framgÄngsfaktorer kan appliceras Àven pÄ en lÀgre analytisk nivÄ som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. FramgÄngsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den hÀr studien definieras genom att sÀtta dem i relation till rÄdande forskningslÀge.  Analysen bygger pÄ att sÀtta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgÄng kan förstÄs och förklaras utifrÄn Valaseks teori.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.