Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för HĂ€lsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjĂ€lp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina mĂ„lsĂ€ttningar angĂ„ende transparen's och hĂ„llbarhet. Att göra det osynliga synligt Ă€r Ă€rendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. NĂ€r konsumenter köper varor i affĂ€ren vet de sĂ€llan hur dessa genom sin livscykel pĂ„verkat(eller kommer pĂ„verka) mĂ€nniskor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lĂ€ttillgĂ€nglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlĂ€ngning av den hjĂ€lp som befintliga ekologi-, etik- och miljömĂ€rken ger?.

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Jag frÄgar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen pÄ svenskÀmnet samt i den pÄgÄende diskussionen kring svenska som andrasprÄk. Jag vill ocksÄ veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets Àmnesbeskrivningar för svenska och svenska som andrasprÄk. Vidare undrar jag hur lÀrare som undervisar eller har undervisat i bÄde svenska och svenska som andrasprÄk i grundskolans senare Är, pÄ gymnasiet eller komvux ser pÄ sina respektive Àmnen i sin helhet. Slutligen frÄgar jag mig om det finns fog att tala om tvÄ olika svenskÀmnen. För att kunna besvara mina tvÄ första frÄgestÀllningar har jag dels lÀst litteratur om svenskÀmnets uppdelning och inlÀgg i den aktuella diskussionen kring svenska som andrasprÄk, dels Skolverkets Àmnesbeskrivningar av Àmnena.

UpplĂ€st fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har Ă€nnu inte utarbetats för upplĂ€st fri vers, troligen pĂ„ grund av att det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla poetiska effekter. LĂ„g talhastighet och sĂ€rskilda accent- och betoningsmönster Ă€r en del av en litterĂ€r konvention för den upplĂ€sta fria versen. Dessa parametrar Ă€r troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för upplĂ€st fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplĂ€sta fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning faststĂ€ller denna talares lĂ„ga talhastighet, vilken Ă€r enligt konventionen för upplĂ€st fri vers.

Denna uppsats handlar om vad som hÀnt i namnskicket bland personnamnen mellan Är 1998 och Är 2007. Syftet Àr att se vad som har hÀnt, och varför, pÄ nio Är. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populÀra kring Är 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populÀra 2007 jÀmfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populÀra bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populÀra bland pojknamnen.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

The thesis analyzes the making of Nordic identity after the cold war which brought an end to Nordic exclusiveness of emphasizing ?soft power?. A need for a revitalization combined with an effort to enter History as an active subject, created constructivist project of a narrative style.My study relies on contemporary literature, focusing mainly on the construction of Nordic identity and regional cooperation in the 1990: s.I argue that Nordic identity was, and still is, determined of its comparable weakness in regard to the superpowers of the cold war, and, nowadays, to the EU.The architects of establishing a new Nordic identity, able to challenge a new Europe, fails in their effort, and what is left of their endeavour are separate states, each following their own agenda..

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre Àn tvÄ vÄningar i trÀ, för att trÀ var ett brÀnnbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för trÀbyggnad i och med de nya bestÀmmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet BrandsÀkra trÀhus [1] genomfördes omfattande brandprov av trÀregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men Àven med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. BerÀkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vÀgledningen ?brandsÀkra trÀhus? [1] gÀller sÄledes endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frÄgan hur synen pÄ barnet inom Freinetpedagogiken ser ut nÀr det gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men Àven den litteratur vi fÄtt tillgÄ genom vÄr utbildning gÀllande svenskÀmnet. DÄ vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute pÄ Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkÀt. Underlaget i undersökningen blev tyvÀrr litet och undersökningen kan dÀrför inte rÀknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi fÄr Àr att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med lÀs- och skrivproblem.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Trots att konflikter Àr ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska vÄga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte Àr att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv pÄ vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsÀttningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sÄdana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frÄgan och vad som framhÄlls i tidigare forskning och litteratur. Jag har dÀrmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsÀttningar för sÄdana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrarstudenter stÀller sig till en faststÀlld nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som pÄverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie dÀr den halvstrukturerade forskningsintervjun anvÀnts som metod. Fyra svensklÀrarstudenter, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det lÄga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingÄngarna innefattar debatten om kanon i media, dÀr olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frÄgan lyfts om vem som egentligen ska bestÀmma den.Undersökningen visar att svensklÀrarstudenterna inte stÀller sig positiva till en litteraturlista pÄ nationell nivÄ, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nÀmnde svensklÀrarstudenterna att man som blivande lÀrare mÄste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.